Reform UK
| Reform UK | |
 Partiets valsymbol. | |
| Partiledare | Nigel Farage |
|---|---|
| Grundat | 23 november 2018 (utbrytning ur UK Independence Party) |
| Grundare | Nigel Farage Catherine Blaiklock |
| Huvudkontor | 124 City Road, London, EC1V 2NX |
| Antal medlemmar | 226 000[1] (april 2025) |
| Politisk ideologi | Euroskepticism Högerpopulism |
| Politisk position | Höger |
| Nationellt samarbetsorgan | Reform UK–TUV alliance |
| Färg(er) | Turkos och vit |
| Underhuset[2] | |
| Röstandel | 14,3 procent
|
| Mandat | 5 / 650
|
| Överhuset[3] | |
| Röstandel | 0 procent
|
| Mandat | 0 / 815
|
| London Assembly | |
| Mandat | 1 / 25
|
| Lokala fullmäktigeförsamlingar | |
| Röstandel | 26,8 procent
|
| Mandat | 1 453 / 18 725
|
| Webbplats | |
| reformparty.uk | |
_(cropped).jpg)
Reform UK är ett politiskt parti i Storbritannien. Partiet grundades i november 2018 som Brexitpartiet och förespråkade en "hård brexit", det vill säga att Storbritannien skulle lämna EU utan att delta i den inre marknaden, med eller utan avtal, och utan att dra ut på det.
Efter att Storbritanniens utträde ur EU trädde i kraft 2020 bytte partiet 4 januari 2021 namn till Reform UK,[4] och har skiftat fokus till att driva en invandringskritisk linje.[5] Partiet leds av Nigel Farage.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Grundande
[redigera | redigera wikitext]I november 2018 utsåg UK Independence Party's (UKIPs) partiledare Gerard Batten Tommy Robinson till sin rådgivare, trots dennes bakgrund som grundare av English Defence League. Detta fick många ledande UKIP-politiker att lämna partiet.
Catherine Blaiklock grundade Brexitpartiet den 19 november 2018 med stöd från Nigel Farage, tidigare partiledare för UKIP.[6] En kort tid senare gick Farage och sex andra UKIP-Europaparlamentariker över till Brexitpartiet. De andra var Tim Mark Aker, Jonathan Bullock, David Coburn, Nathan Gill, Julia Reid och Bill Etheridge. En kort tid senare följde de tidigare UKIP-ordförandena Paul Nuttall och Diane James efter. Farage tog sedan över ordförandeskapet.
Valresultat
[redigera | redigera wikitext]Brittiska underhuset
[redigera | redigera wikitext]Lee Anderson, vald som konservativ ledamot i valet 2019, hoppade över till Reform UK i mars 2024 och blev partiets första ledamot i underhuset.[7]
I parlamentsvalet 2024 vann partiet fem mandat i underhuset: Lee Anderson för Ashfield, Nigel Farage för valkretsen Clacton, Richard Tice för Boston and Skegness, Rupert Lowe för Great Yarmouth och James McMurdock för South Basildon and East Thurtock.[8] I totala antalet röster blev partiet tredje största partiet i valet med 14 %.[9] Inför valet hade partiet ingått en valteknisk samverkan med Traditional Unionist Voice (TUV) på Nordirland, vilka erhöll ett mandat med Jim Allister för valkretsen North Antrim. Lowe lämnade senare Reform UK, men partiet fick återigen en femte parlamentsledamot när dess kandidat Sarah Pochin 2025 vann fyllnadsvalet i Runcorn and Helsby.[10]
| Val | Mandat | % | Röster | Ref |
|---|---|---|---|---|
| 2019 | 0 av 650 |
2 % | 644 257 | [11] |
| 2024 | 5 av 650 |
14,3 % | 4 117 221 | [12] |
Europaparlamentet
[redigera | redigera wikitext]I Europaparlamentsvalet 23 maj 2019 fick partiet, som då hette Brexitpartiet, 30,6 %, vilket var den högsta siffran bland de brittiska partierna och gav partiet 29 mandat i parlamentet.[13]
När Storbritannien utträdde ur EU 31 januari 2020 lämnade de brittiska ledamöterna Europaparlamentet.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ https://www.theguardian.com/politics/2025/apr/28/nigel-farage-reform-uk-challenged-liberal-democrats-details-donations-local-elections
- ↑ ”General Election 2024”. Sky News. Arkiverad från originalet den 5 juli 2024. https://web.archive.org/web/20240705033653/https://election.news.sky.com/elections/general-election-2024. Läst 5 juli 2024.
- ↑ https://members.parliament.uk/members/Lords
- ↑ ”2021 Party registration decisions”. The Electoral Commission. Arkiverad från originalet den 17 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210117123342/https://www.electoralcommission.org.uk/sites/default/files/2021-01/2021%20Party%20registration%20decisions%20english%20version_1_0.pdf. Läst 30 januari 2021.
- ↑ McKiernan, Jennifer (17 juni 2024). ”Reform UK proposes 'freeze' on immigration” (på engelska). BBC. https://www.bbc.com/news/articles/cv22qdq7znno. Läst 7 juni 2025.
- ↑ ”Brexitfamlande Toryparti tappar stöd”. Aftonbladet. 18 april 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/707dGv/brexitfamlande-toryparti-tappar-stod. Läst 18 april 2019.
- ↑ ”Lee Anderson: Ex-Tory MP defects to Reform UK” (på brittisk engelska). 11 mars 2024. https://www.bbc.com/news/uk-politics-68532602. Läst 6 juli 2024.
- ↑ ”Nigel Farage vows to change politics for ever after first election win” (på brittisk engelska). www.bbc.com. https://www.bbc.com/news/articles/c3gw83w8xg9o. Läst 6 juli 2024.
- ↑ ”UK election results 2024 | Constituency map” (på brittisk engelska). BBC News. https://www.bbc.com/news/election/2024/uk/results. Läst 6 juli 2024.
- ↑ Halliday, Josh (2 maj 2025). ”Reform wins Runcorn byelection by just six votes in blow to Labour” (på engelska). The Guardian. https://www.theguardian.com/politics/2025/may/02/reform-runcorn-and-helsby-byelection-local-elections. Läst 7 juni 2025.
- ↑ ”Results of the 2019 General Election - BBC News” (på brittisk engelska). www.bbc.com. https://www.bbc.com/news/election/2019/results. Läst 7 juli 2024.
- ↑ BBC valresultat
- ↑ ”The UK’s European elections 2019” (på brittisk engelska). BBC News. https://www.bbc.co.uk/news/topics/crjeqkdevwvt/the-uks-european-elections-2019. Läst 6 juli 2024.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Brexit-Partei, 18 april 2019.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Brexit Party, 18 april 2019.
