Inför riksdagsvalet 2022 var energifrågan väljarnas tredje viktigaste fråga. Utspelen duggade tätt från höger och vänster om energipolitiken på både kort och lång sikt.

Såväl en S- ledd som M-ledd regering ville storsatsa på elprisstöd för att få ner hushållens elkostnader. Såväl Socialdemokraterna som M, KD, L och SD utlovade en fortsatt satsning på kärnkraft.

Inför årets val har energi halkat långt ner på svenska folkets lista över viktiga valfrågor. Bara var tjugonde väljare ser energifrågan som avgörande för hur de ska rösta i höst. Sjukvård, ekonomi, rättsfrågor, migration, skola, klimat och jobb anses vara viktigare.

Detta beror antagligen på att elpriserna stabiliserats. Det hörs inte längre några larm om effektbrist och tillfälliga nedsläckningar av lokala elnät.

Men intresset för energifrågor lever vidare regionalt. I Skåne kretsar de fortsatt kring höga elpriser. Här drabbas hushållen periodvis av kapacitetsbrist med betydligt högre elräkningar än i Norrland.

Hittills under 2026 har grundpriset på el varit dubbelt så högt i Skåne som i Norrbotten. Därför efterlyser många skånska väljare reformer som ger stabil elproduktion och lägre elkostnader för hushåll och företag.

I Norrbotten kretsar energifrågan snarare kring industriell expansion och framtida produktion av fossilfritt stål. Därför ser norrländska väljare energifrågan mer i ljuset av hur Sverige kan få fram mer el för att försörja Stegra, Hybrit, Northvolt och andra megasatsningar.

Både där och i Stockholm präglas energidebatten av en oro att få lika höga elpriser som Skåne.

Här är några av de energifrågor som lär ta plats i årets valrörelse:

• Kärnkraften. En klar majoritet av svenskarna är positiva till kärnkraft. De vill bevara eller bygga ut kärnkraften för att få en stabil elproduktion. De vill inte att staten stänger befintliga reaktorer. Allt enligt färska mätningar från Novus och Indikator Opinion.

Tidöpartierna har en plan för att bygga ut kärnkraften under 2030-talet. I ett första steg kan statliga Vattenfall köpa fabrikstillverkade SMR-reaktorer från brittiska Rolls-Royce för att stärka elproduktionen i Ringhals.

Bland dem som är positiva till detta finns Svenskt näringsliv, LO och Socialdemokraterna. MP, V och C är mer skeptiska.

Socialdemokraterna uttrycker dock tvivel kring att säkra ny kärnkraft med ett statligt garantipris på el. Enligt invändningarna bygger en sådan modell på två premisser.

• Antingen på ett högt elpris där hushållen betalar dyrt direkt till elproducenterna.

• Eller på ett mer normalt elpris där hushållen betalar producenterna via skattsedeln för att hålla uppe ett högre garantipris. På så sätt kan Sverige bli fastlåst i dyr el under överskådlig framtid.

• Vindkraften. Både Tidöpartierna och de rödgröna partierna vill se en kraftfull satsning på sydsvensk vindkraft. Det som skiljer är hur staten bör uppmuntra satsningen.

Regeringen har gett grönt ljus för en handfull havsbaserade vindkraftparker i södra Östersjön och Västerhavet. Energiminister Ebba Busch (KD) vill att Vattenfall och andra aktörer fullföljer dessa satsningar. De kan en blåsig dag producera lika mycket el som fyra-fem kärnkraftverk.

Att satsningarna likväl uteblir beror på att Tidöpartierna inte vill låta staten bjuda kraftbolagen på de kablar som ansluter vindkraftparkerna till stamnätet på land.

De rödgröna vill att Svenska kraftnät använder de senaste årens flaskhalsintäkter för att betala mångmiljardnotan för nätanslutningarna.

• Elområden. Sverige styckades 2011 i fyra elområden – med högre priser i söder och lägre i norr. Både Tidöpartierna och de rödgröna partierna har lovat att avskaffa elområdena.

Enligt Energimarknadsbyrån innebär de skilda priserna att elräkningen för en normalvilla i Lund blir 5 000 kronor per månad, men bara 1 400 kronor i Luleå.

Den skillnaden försvinner om elområdena avskaffas. Men energiminister Ebba Busch har avstyrt den frågan från valrörelsen genom att ge Svenska kraftnät i uppdrag att lägga fram ett förslag om hur elområdena kan skrotas. Det förslaget presenteras först i januari.

• Elskatt. Inför förra valet lovade SD och L att sänka elskatten till EU:s miniminivå på 0,6 öre per kWh. KD och M lovade ”betydande sänkningar”.

En sådan sänkning görs nu i Danmark, men i Sverige ligger energiskatten kvar på 2022 års nivå – 45,0 öre per kWh sedan den sänkts med 9,9 öre vid senaste årsskiftet.

SD och L står kvar vid sitt löfte från 2022. KD, C, M och S vill hålla nere elskatten. MP förordar en dynamisk elskatt som sänks när elpriset stiger.

• Elnätsavgifter. Avgifterna för abonnemang och överföring blir år för år en ökad del av din elräkning. I dag utgör elspotpriset 30-50 procent av din elkostnad, elnätsavgifterna 20-35 procent, energiskatten 15-25 procent medan den 25-procentiga momsen läggs ovanpå alla andra kostnader och utgör 20 procent av din totala elräkning.

De höga elnätsavgifterna beror på att regeringen sedan sex år tillåter kraftbolagen att kräva kunderna på miljarder för att stärka och underhålla elnätet.

Bolagens exakta intäktsramar bestäms av Energimarknadsinspektionen (Ei) och gäller till och med 2027. Enligt Ei har elnätsavgifterna nu blivit för höga. Det syns i ökade vinster. Därför lär elnätsavgifterna inte få höjas under 2028-2031.

Det är ett vallöfte som alla de åtta riksdagspartierna kan ge.

• Import av tyska priser. Export och import av el ger stundtals Sydsverige skyhöga elpriser. Hittills har Vänsterpartiet varit ensamt om att kopiera den skånske energiexperten Bengt Ekenstiernas förslag att bryta kopplingen till dyrare tysk el med hjälp av ”Sverigepriser”.

Inför årets valrörelse vill S driva på inom EU för att frikoppla elpriset i Sydsverige från höga europeiska gaspriser.

Energiminister Ebba Busch vill gå ett steg längre och exkludera elexporten från prissättningen på svensk el – kanske med högre elpriser i avgränsade områden kring Sveriges exportkablar.

Det är i nuläget dock oklart om detta är ett vallöfte bara från KD eller från samtliga Tidöpartier.