Sloop (sailing vessel)

Luup (hollandi keeles sloep) on ühemastiline pikipurjestusega ja ühe eespurjega väiksem lihtsam purjelaev või purjekas.

Slup (genom nederländska: sloep, av medelfranska: chaloupe, "skal/snäcka") är ett brett begrepp för flera olika historiska typer av fartyg eller allmogebåtar. De kännetecknas främst av att vara billiga och lättbyggda mindre fartyg eller båtar avsedda för kustfart, främst med spetsig för och plattgattad akter. De har ofta en skrovlängd under 24 meter och klassas därmed som båt i modern tid, ej skepp.

Slupen är bland annat historiskt känd som en av de populäraste fartygstyperna sjörövare använde under sjöröveriets guldålder (1650–1730).

Slupp er et lite seilskip, ofte med én, to-delt mast, gaffelseil og tre forseil. Den har permanent baugspryd eller klyverbom. Sluppen ble i store trekk bygd og rigget som en kutter, men var mindre enn denne.

Sluuppi on yksimastoinen, kahdella purjeella varustettu purjealus. Siinä on normaalisti yksi suorakulmaisen kolmion muotoinen isopurje sekä yksi keulapurje, jonka koko ja malli voi vaihdella aivan kapeasta myrskyfokasta aina isopurjeen puolimaille ulottuvaan genovafokkaan eli genuaan.

Takilatyyppiä pidetään eräänä tehokkaimmista yksimastoisista, ja siksi se onkin nykyään eräs kaikkein tavallisimmista. Sen heikkous on kuitenkin maston korkeus, joka tekee sen pystyttämisestä, laskemisesta, varastoinnista ja kuljettamisesta hieman vaikeampaa verrattuna matalampiin takilatyyppeihin. Sluuppitakilan tasapainottamiseen tarvitaan vantteja ja haruksia.

Ein slupp er ei lita seglskute, oftast med éi todelt mast med gaffelrigg og tre stagsegl. Han har permanent baugspryd, og kan ha klyverbom. Ein slupp er svært lik ei jakt, men ein slupp har skøyt mast, medan ei jakt har pålemast. Ein annan skilnad er at jakta har rorstammen på akterspegelen, medan på sluppen kjem rorstammen opp gjennom eit opphøgd og forlenga skansedekk.

Sluppen vart i store trekk bygd og rigga som ein kutter, men var mindre enn denne. I distriktet Sunnhordland / Hardanger vart òg ordet slupp nytta om fartøy som vart rigga med to master — såkalla «topinna sluppar». Dei tidlege sluppane hadde berre éi mast, men etterkvart som dei vart nytta i nordsjøfiske vart alle bygde eller rigga med to master. Nokre få var rigga med «stengerigg», todelt mast som kunne takast ned, og klyverbom som kunne takast inn. Dei eldre sluppane kunne ha opptil fire råsegl, men i seinare tid var det vanleg med éi breifokk, og nokre få eksemplar hadde rå-toppsegl. Seinare vart mesta alle rigga med «pålemast». Seinare, når motor vart vanleg, endra nemninga seg til kutter eller motorkutter.

Sluppen «Restauration», med kaptein Lars Olsen Helland, som i 1825 sette ut frå Stavanger med emigrantar til Amerika var ein slupp.

Slupp blir òg bruka i sjømilitær terminologi og er der eit omgrep for ein mindre skipsbåt (eventuelt med motor) for personbefordring. Ein slupp er mindre og lettare enn ein barkasse.