✕
Hoppa till innehållet

Födelsetal

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Nativitet)
Ej att förväxla med Fertilitet.
Image
Demografisk förändring i Sverige mellan 1735 och 2016. Röd linje representerar grundläggande dödstakt, blå linje grundläggande födelsetakt.

Födelsetal (engelska: birth rate, fertility rate) eller nativitet är demografiskt tal som beskriver antal levande födslar i ett område, land, eller i global befolkning under en period.[1][2][3] Födelsetal används bland annat tillsammans med åldersstruktur, mortalitet (dödstal) och migration för beräkning av framtida befolkningsutveckling[4][5], för att analysera faktorer som är associerade med barnafödande, eller för att diskutera och utveckla ett lands policy och politik i befolkningsfrågan. Begreppet födelsetal är förknippat med teorier om demografisk transition. Där beskrivs länders befolkningsutveckling från historisk höga till låga födelsetal i samband med att dödstal först sjunker genom ökad överlevnad (via förbättrad sanitet, medicinska framsteg, minskad fattigdom). Därefter sjunker födelsetal, men i regel långsammare vilket lett till snabb historisk befolkningstillväxt, som förutsätts avstanna på sikt då födelse- och dödstal balanserar varandra på låg nivå.

Definition, mått och data

[redigera | redigera wikitext]
Image
Födelsetal i världens länder 2023 (karta från Our World in Data).[6]

Ett sätt att ange födelsetal för ett år eller kort period är antal födda per 1000 i t.ex. ett land (på engelska Crude Birth Rate). Antalet födslar divideras med populationens storlek och multipliceras med 1000 för att erhålla ett hanterligt tal utan många decimaler. År 2011 varierade till exempel detta tal mellan 8,3 i Japan och 50 i Niger, bland 66 länder.[7] Men måttet tar inte hänsyn till åldersstrukturen i populationen, som kan förändras och variera mellan länder. Det är ofta önskvärt med ett period-mått för födslar per kvinna justerat för åldersgrupperna i populationen. Detta födelsetal kallas av SCB för Summerad fruktsamhet[8] och på engelska Total Fertility Rate, TFR (se även svensk översättning och förklaring, Total Fertilitet). Det används ofta och definieras som det genomsnittliga antalet födslar för kvinnor för viss period (t.ex. 2015-2020) om de överlever reproduktiv ålder (normalt nyttjas 15-44 år) och följer de ålders-specifika födslar som då råder i populationen.

Ett ytterligare mått är kohort-baserat födelsetal, dvs födslar för kvinnor vilka alla föddes under ett och samma år (eller tidsperiod). De måste då följas tills avslutad reproduktiv ålder (i regel 44 år) då medelvärde och variation kan tas fram. Nedan nyttjas TFR för mått på födelsetal om inget annat specificeras (de flesta analyser i befolkningssammanhang utnyttjar TFR). Data och mått på barnafödande och demografi redovisas av FN vartannat år, senast 2024,[4] och många nyttjar FN:s data för TFR. Population Division i FN[4] publicerar gratis-filer (bland annat i Excel) med omfattande information. Fem-årsperioder används för att få tillräcklig precision i måtten, men data om födslar är ändå osäkra för många länder (dödfödda skall till exempel räknas i TFR). För utvecklingsländer ger Demographic and Health Surveys (DHS)[9] värdefulla data för analyser (grundas på intervjuer med ett representativt urval i befolkningen).

Historiska förändringar i födelsetal

[redigera | redigera wikitext]

Under många tusen år hade människan både höga döds- och födelsetal på grund av brist på mat, besvärligt väder, sjukdomar, hög spädbarns- och mödradödlighet, och strider mellan grupper. Födelse- och dödstal balanserade varandra, befolkningen ökade mycket långsamt, främst via kolonisation av jordens kontinenter och regioner.[10] Jordbruket i Sverige ökade från cirka 2000 f.Kr och längre gav den industriella revolutionen grunden för den folkökning som startade i mitten på 1800-talet i flera länder. Framsteg inom hälsa och sanitet förbättrade överlevnaden och ökade livslängden, särskilt via mediciner och vaccinationer.

Image
Födelsetal i utvecklade länder började falla starkt från cirka 1875 (graf från Our World in Data).[6]
Image
I utvecklingsländer började födelsetal att falla först under 60-talet (graf från Our World in Data).[6]

I dagens utvecklade länder, inklusive Sverige, började födelsetal falla efter mitten av 1800-talet. Det tog dock lång tid innan de minskade ned till 2-3 barn per kvinna - cirka 40-90 år för olika länder i Europa. Sverige är värdefullt för analyser, eftersom kyrkböckerna ger lång serie av födelsetal. I Frankrike började födelsetalen falla först i Europa, redan på 1740-talet (se grafer häri[11]).

I utvecklingsländerna började födelsetalen falla först på 1960- och 70-talen, och där föll de snabbare, jämför de två graferna. I flera länder föll de till nära två barn per kvinna på cirka 25 år - allra snabbast i Iran; från cirka 6 barn per kvinna 1987 till cirka 2 barn per kvinna på bara 12-13 år.[12] Detta gällde Latinamerika och i delar av Asien, men i Afrika och vissa andra länder (bland annat Pakistan, Afghanistan) började födelsetalen falla senare, och svagt. I Afrika har minskningen tidvis stagnerat i flera länder och TFR ligger på 4,1 för Afrika som helhet, och söder om Sahara på 4,3.[4]

Trots fallande födelsetal ökade jordens befolkning starkt under 1900-talet, och gör så ännu. Vi var 2,5 miljarder 1950 och fram till 2024 har befolkningen mer än tredubblats, till drygt 8,2 miljarder.[4] Detta kan förväntas utifrån teorin om demografisk transition med minskad dödlighet för både barn och vuxna (och fortsatt ökande livslängd). Det tar tid för minskade födelsetal att förändra åldersstrukturen i "befolkningspyramider"[13] om dominerande unga åldersklasser rör sig sakta uppåt och får barn (engelska; Population momentum). Men intresset för att stävja folkökningen avtog, särskilt efter mitten på 1990-talet.[14]

Orsaker till minskande födelsetal

[redigera | redigera wikitext]

Under nästan 100 år har demografer och befolkningsforskare analyserat orsakerna till förändringar i födelsetal, först för Europa och efter 1960 för utvecklingsländerna. Orsakerna är komplexa och de faktorer som påverkar födelsetalen är ofta korrelerade, varför orsak-verkan i regel är svårt att fastställa. Men betydelsefulla faktorer finns.

Utveckling och förbättrad ekonomi

[redigera | redigera wikitext]

Vanliga förklaringar till höga födelsetal i utvecklingsländer är låg utvecklingsgrad ("bara de blir rikare och får utvecklas, så...") och att barn krävs för försörjning av (gamla) föräldrar. Detta anknyter till G.S. Beckers teori från 1960-talet för utvecklade länder, om "kvantitet och kvalité" hos barn (översikt här[15]). Iden är att i (västerländska) välfärdssamhällen, med ökad inkomst och pensioner, minskar familjestorleken på grund av att barn blir framgångsrika om föräldrar satsar mer på dem, vilket innebär större kostnad per barn och mindre behov av dem på äldre dagar. Till exempel är barns långa utbildning kostsam i många länder (se även Utbildning nedan).

Image
Födelsetalen minskade utan ekonomisk tillväxt, i fyra grupper av utvecklingsländer, 1970-2014.[16]

Om ekonomisk tillväxt (BNP) i sig förklarar fallande födelsetal i utvecklingsländer undersöktes för perioden 1970-2014 med fyra grupper av sådana länder med olika tillväxtnivå.[16][17] Fallande födelsetal saknade samband med BNP per capita (se graf); de föll kraftigt trots oförändrad BNP, och föll svagare då BNP på 90-talet ökade. Ej heller fanns samband med ökande konsumtion per capita. Man kan tänka sig att någon annan form av "utveckling" hade betydelse (se nedan), och resultaten tillbakavisar inte Beckers teori, som avser utvecklade länder.

Utbildning kontra program för familjeplanering

[redigera | redigera wikitext]

Ökad utbildning framhålls ofta för att förklara fallande födelsetal i utvecklingsländer: ju fler skolår för flickor (och män), desto lägre TFR i regioner och länder, och sambandet ses även i tidsserier.[18][19][20] Flera mekanismer kan ligga bakom sambandet, såsom förbättrad sexualkunskap och preventivmedel, förändrade värderingar och kvinnligt självbestämmande, samt att kvinnor får barn senare och yrkesarbetar mer. Eftersom utvecklade länder dessutom har lång utbildning för kvinnor (och män) har utbildning på senare år ofta framhållits som huvudskälet till att födelsetalen minskar i utvecklingsländer. Inom komplexa ämnen uppstår ofta skolor inom vetenskapen. Wolfgang Lutz och medarbetare drar ibland slutsatser om utbildningens roll utan att ens nämna andra faktorer som kan ha bidragit till fallande TFR.[21] En systematisk kunskapsöversikt[22] utvärderade 2017 utbildningens association med reproduktiv hälsa, inklusive barnafödande i 35 starka studier, och fann att utbildning kan ha vissa positiva effekter, men inte så stora och konsekventa som förväntades. En ny studie av 73 utvecklingsländer fann att utökad utbildning förklarar 30% av nedgången i födelsetalen, med stor variation mellan länder.[23]

En annan "skola" framhåller att program för familjeplanering i utbildningsländerna starkt, eller främst, bidragit till fallande födelsetal där mellan 1965 och cirka 1995. I tre länder hade dessa program tvångskaraktär under några år (Indien 1975-77, Peru 1996-98) eller längre period (Kina, cirka 1970-2015), med metoder som idag förkastas.[24][25][26] Men program förekom i många utvecklingsländer, där de var frivilliga och i huvudsak framgångsrika, enligt en rapport 2007 från World Bank.[26] En ny studie av Brasilien, Ecuador, Egypten, Etiopien och Rwanda kom till samma slutsats.[27] Regeringar i utvecklingsländerna tog beslut om programmen, ofta efter råd och med bistånd från bland andra FN, USA, Kanada, Japan och europeiska länder, inklusive Sverige. För framgång krävdes insatser från många aktörer, särskilt på lokal nivå, med information och rådgivning om bl a preventivmedel.[28][29][30] Stöd till programmen avtog starkt efter FN:s konferens om befolkning och utveckling i Kairo 1994, där begreppet SRHR (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter), kom att i stort sett ersätta familjeplanering. Programmet FP2030,[31] med stöd från bland andra Gates Foundation, Storbritannien och USA, har sedan 2012 gett förnyat stöd till familjeplanering.

Familjeplaneringens betydelse för fallande födelsetal i utvecklingsländer har påvisats av särskilt forskaren John Bongaarts vid Population Council i USA.[32] I en större studie från 2022 visade han och en kollega att både ökad skolgång för kvinnor (och män) och program för familjeplanering bidragit till (visat association med) fallande födelsetal i många utvecklingsländer.[33]

Sociala normer och kvinnligt självbestämmande

[redigera | redigera wikitext]

En omfattande 23-årig historisk studie av fallande födelsetal i Europa publicerades av Princeton University Press[34] 1986, och gav på sin tid överraskande resultat. I centrum stod teorin om demografisk transition och forskarna analyserade länderna under perioden 1870-1960. Födelsetalen kunde visas falla såväl före som efter dödstalen (teorin förutsäger att dödstal faller först). Vidare påvisades att födelsetal kunde falla mer på landsbygd än i de framväxande städerna. En parallell i vårt land är att delar av Gotland från mitten på 1700-talet hade avsevärt lägre födelsetal än fastlandet.[35] I Princeton-studien framhålls kulturella faktorer som språk, religion, etnicitet och lokala förhållanden. Sociala normer för levnadssätt utvecklas ofta i samhällen och grupper, normer som dock är svåra att kvantifiera. Detta kan vara ett skäl till svag association mellan kvinnligt självbestämmande (engelska: empowerment) och födelsetal i utvecklingsländer.[36][37]

I Demographic and Health Surveys (se ovan) får respondenter i utvecklingsländer ange "ideal family size", som anknyter till normer inom familjer. I en studie av 233 000 kvinnor från 32 länder i Afrika rapporterade 20% av kvinnorna 0-3 barn som "ideal", 37% rapporterade 4-5 barn som ideal och så många som 44% rapporterade 6 eller fler barn.[38] Stark norm för stora barnkullar bland kvinnor kan tänkas spegla patriarkala och religiösa normer i länderna, men ändras födelsetalen, t.ex. via ökat preventivmedelsbruk, kan också normer om familjestorlek ändras, i en form av växelverkan. Inom EU ligger "ideal-familj" en bit över 2 barn per kvinna, enligt Eurobarometern 2011.[39]

Religion och religiositet

[redigera | redigera wikitext]
Image
Födelsetalen (TFR, medelvärde ± SD) är högre i regioner i världen som har högre grad av religiositet. Länder är enheter för varje punkt. I "Västeuropa" ingår alla väst-länder.[19]

Under 60- och 70-talet förutsatte många i det sekulära Väst att religionen skulle försvinna i utvecklingsländerna. Så blev inte fallet, istället hade kolonialismen via kristendomen ökat denna religions betydelse till exempel i Afrika.[40][41] Islam, en annan missionerande religion, växer numera i flera regioner och länder, även i Väst.[42] Stark religiositet kan evolutionärt ha varit viktigt för mänskliga gruppers framgång.[43] Men religioner är sinsemellan olika[44] och animism, Konfucianism, Buddhism, Hinduism och monoteistiska religionerna varierar i synen på äktenskap och familjestorlek.[45] Graden av religiositet kan relateras till födelsetal; en global studie indikerar att ökande grad av religiositet är associerad med ökande födelsetal, och kan därför till viss del bromsa fallande födelsetal (se graf för regioner här intill).[19] Samma samband gäller för länderna inom regionerna Asien, Afrika, Arabländer, och Latinamerika.[19]

Födelsetalen i världen är högst i Afrika, särskilt i Afrika söder om Sahara. En analys av Demographic and Health Surveys tyder på att religionen där bidrar till att upprätthålla stora barnkullar; författarna jämförde muslimer med icke-muslimer i 28 länder och fann att Islam var associerad med högre födelsetal, även vid kontroll av andra faktorer.[46] I en kunskapsöversikt av publicerade studier i Afrika söder om Sahara 2010-2020 jämfördes flera religioner med avseende på födelsetal (TFR). Högst genomsnittligt TFR hade "African indigenous religions" (anknytning till animism, omfattas av få), därnäst kom Islam, och därefter Kristendom.[47] Protestantism och Katolicism medförde likartade födelsetal i genomsnitt. Religiositet var förknippad med stora barnkullar i intervjuer och fokus-grupper.

Låga födelsetal

[redigera | redigera wikitext]

Historiska förändringar

[redigera | redigera wikitext]

Låga födelsetal, med TFR på ca 1,5-1,9 barn/kvinna i Sverige, Europa och andra västländer har diskuterats mycket i media från ca 2020. Men historiskt har fallande och låga födelsetal periodvis återkommit i mer utvecklade länder under lång tid, t ex under 1930- och 1990-talen. I USA växte befolkningen i slutet av 1800-talet med 9-13% årligen (främst genom invandring) men 2015 - 2035 minskade den årliga ökningen från ca 8% till 3,5%.[48] En omfattande lågkonjunktur, ”The great depression”, från 1929 och under 30-talet sammanfaller med starkt minskade födelsetal, från ca 30 till 17-18 per tusen bland de vita i USA. Befolkningen i USA har dock fortsatt att öka genom invandring under lång tid.

Lågkonjunkturen på 30-talet drabbade även Västeuropa och Sverige. Alva och Gunnar Myrdals bok ”Kris i befolkningsfrågan” från 1934 föregicks av att ca 200 000 var arbetslösa i Sverige vintern 1932/33, och ca 30% av barnen led av undernäring under depressionen på 30-talet. Födelsetalen föll från ca 23 till 14 per tusen från slutet av 20-talet till mitten på 30-talet, eller i absoluta tal från nära 140 000 till 85 000 födda per år under perioden.[49]

Image
Förändringar i födelsetal (TFR) Östeuropa, S och SÖ Europa och de baltiska länderna 1970-2014.[50]

En annan period är 90-talet då Sovjetunionen föll samman, med starkt minskande födelsetal i Ryssland och länderna som tidigare ingick i unionen (nuvarande östeuropa och de baltiska länderna).[50] Perioden strax innan, och särskilt efter sammanbrottet innebar stor osäkerhet för många miljoner människor om vilken framtid som skulle möta dem, och som på 30-talet i väst tycks många ha avvaktat med att bilda familj eller skaffa fler barn (se grafer för länderna).

Image
Jämförelse av två olika mått på födelsetal i USA: TFR (="summerad fruktsamhet", SCB:s term för TFR på svenska) och kohort-baserat mått, där grupp av kvinnor följs, och deras födslar summeras för reproduktiv period (upp till 44 år här).

Notera att TFR är ett tvärsnitt av alla kvinnors födslar vid visst tillfälle (ofta fem-årsperiod), medan kohort-födelsetal omfattar individuella kvinnors hela reproduktiva fas, i regel upp till 44 års ålder. I USA har antalet födda barn för kvinnor som passerat denna ålder inte minskat.[51] Se graf härintill, för ”children ever born”. Som framgår följdes kvinnor födda 1990 - 1994 fram tills att de var 44 år. För att få svar på om dagens svenska kvinnor, t ex 20 år gamla, föder färre barn måste de följas minst 24 år framåt i tiden, en nackdel med kohort-födelsetal om man önskar snabba svar på frågor om låga födelsetal.

Dagens situation globalt och i Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Demografer framhåller att tidigare samband i utvecklade länder mellan t ex (hög) inkomst och (färre) barn/kvinna, och större kvinnligt deltagande i arbetskraften och färre barn, inte längre tycks gälla. Hög inkomst kan istället medföra fler barn/kvinna i vissa samhällen.[52] Ekonomer analyserar i regel låga födelsetal och minskande befolkning utifrån effekter på ekonomisk tillväxt. Färre konsumenter framgent riskerar minska ekonomins storlek, inklusive produktionen och konsumtionen, varför en rad åtgärder för att öka barnafödandet ofta föreslås av ekonomer och forskare inom ekonomi.[53] I Sverige pågår en statlig utredning (2025-2028) om låga födelsetal för att analysera varför allt färre barn föds i landet, att identifiera hinder för högre födelsetal, jämställdhet och sysselsättning, och att föreslå åtgärder för att stärka familjebildning och analysera hur dessa påverkar ekonomin.[54] Den första delrapporten[55] anger i sin sammanfattning, att utgående från landets födelsetal går utvecklingen går mot "en framtid med åldrande och krympande befolkning". SCB:s huvud-prognos är dock att Sveriges befolkning spås öka med 1,3 miljoner; från 10,5 miljoner år 2023 till 11,8 miljoner år 2070[56] (en referens som också ges i rapporten). Delrapporten framhåller vidare att "BNP-tillväxten kan falla till under hälften vid nästa sekelskifte". Grafer visar möjlig BNP-utveckling, BNP per capita nämns, men redovisas inte i graferna.

Andra forskare framhåller miljömässiga, sociala och andra fördelar med låga födelsetal och potentiellt minskande befolkning,[57][58] t ex lägre konsumtion och tryck på jordens resurser, lägre utsläpp av växthusgaser, mindre trängsel vid urbanisering, minskade boendekostnader och mer tid och resurser per barn. Andra forskare menar att miljöpåverkan från en minskande befolkning är små i förhållande till minskningarna i levnadsstandarder från en mindre och äldre befolkning[59] och att klimatet istället påverkas mer av politik än befolkningsstorlek.[60] Men mycket låga födelsetal, under 1 barn/kvinna som i Sydkorea, kan medföra anpassningsproblem för ett samhälle. En debatt anordnades 2026 av den vetenskapliga demografiska föreningen IUSSP om frågan "Då populationer minskar: Bör stater uppmuntra födslar eller anpassa sig?" Fyra forskare debatterade[61], två för att "uppmuntra" (en från Finland, en från Japan) och två för att "anpassa sig" (en från Norge, en från Sydkorea). Deltagare (publiken) fick rösta i frågan efteråt, och svag majoritet röstade för "uppmuntra födslar".

För moderna stater finns begränsade erfarenheter av folkminskning; få har ännu minskat avsevärt. En studie av 19 länder, främst öst- och sydeuropeiska, undersökte ekonomiska effekter av minskande befolkning via låga födelsetal och utvandring under perioden 2000 - 2020. Ländernas befolkning minskade med i snitt ca 10% (variation -0.5% till -21%), men BNP, och BNP per capita ökade; i 12 länder mer än 100% och långt över det globala snittet på 46% mellan 2000 och 2020. Arbetslösheten minskade 19-68% i 17 av de 19 länderna, medan det globala snittet var 14% ökning av arbetslösheten.[62]

Låga födelsetal medför temporärt ökande andel pensionärer och minskande andel lönearbetande i befolkningen, vilket kan belasta pensionssystemen.[53][52] Ett vanligt förslag är höja pensionsåldern så att människor arbetar längre, då livslängden har ökat. Detta har skett i flera västländer, men möter också motstånd (t ex i Frankrike).[63] I Sverige ökar nu antalet pensionärer som lönearbetar kraftigt: 2023 arbetade t ex 269 000 pensionärer i åldrarna 62-85 år, 4,3% av befolkningen med förvärvsfrekvens.[64]

För att motverka låga födelsetal förslås ofta invandring, särskilt arbetskraftsinvandring.[65] Det kan på kort sikt lösa behov inom vissa yrken, men löser inte fenomenet åldrande befolkning. Att upprätthålla tillräckligt antal arbetande per pensionär kräver på sikt orealistiskt hög invandring enligt vissa demografer.[66] En FN-rapport[67] klargjorde detta redan år 2000: för perioden 2000 - 2050 skulle det t ex för EU krävas netto 674 miljoner extra invandrare (EU har 450 miljoner invånare), och för Japan 524 miljoner (Japan har 123 miljoner invånare).

Individuella val av familj och barn

[redigera | redigera wikitext]

En långtidsstudie av besökare vid gynekologklinik i Uppsala visade en nedgång i andelen kvinnor som önskar barn: 2014 angav 91% att de önskade barn, 2023 var siffran 75% (596 kvinnor, medelålder 24 år). I 40 skriftliga svar på frågan varför de inte önskade barn angav kvinnorna att önskan helt enkelt saknas, eller hälsoskäl (färre angav frihetsskäl, eller ekonomins betydelse).[68]

Vid Institutet för framtidsstudier, Stockholm, undersöktes via två enkäter (en stor, 8027 deltagare) samband mellan klimatoro och barnafödande, samt beteende och åsikter om miljö, befolkning och födelsetal. Forskarna fann svagt stöd för att oro kring miljöförhållanden påverkade respondenternas barnafödande. Däremot uttryckte många att överbefolkning och födelsetal är rimliga faktorer att beakta för att värna miljön.[69]  

En andra delrapport[70] i den statliga utredningen ovan analyserar möjliga orsaker till fallande födelsetal i Sverige. Där konstateras att vi länge haft gynnsamma förhållanden för att bilda familj och skaffa barn. Mönstret nu, som delas med bland annat Finland, kan ”…helt och hållet hänföras till en minskad benägenhet att bli förälder". Det rör sig inte om en tendens att skaffa färre barn hos alla föräldrar: föder kvinnan ett första barn så ser benägenheten att skaffa barn nummer två och tre ungefär likadan ut som tidigare. Nedgång i förstabarnsfruktsamhet har skett likartat för personer i olika socioekonomiska grupper och för personer bosatta i olika typer av bostadsorter. Nedgången i födelsetal har inte kunnat knytas till några ekonomiska försämringar under studerad tidsperiod, och nedgången delas med många hög- och medelinkomstländer. Globala osäkerhetsfaktorer i samband med en upplevd oförutsägbar och mörk framtid har sannolikt haft en negativ inverkan på viljan att bli förälder.[70]

Tidigare studier har funnit att hög inkomst och utbildning har varit associerade med färre barn per kvinna. Möjligen kan ökade klyftor i västerländska samhällen påverka olika gruppers prioriteringar. I en studie av svenska män och kvinnor födda 1940-70 gällde för män att ju högre inkomst, desto fler barn, och samma sak för kvinnor fast med svagare samband. Barnlösa män och kvinnor hade avsevärt lägre inkomst än de med barn. Resultaten påverkades av att par med 2-4 barn hade hög inkomst. Differentierad fördelning av familjestöd kan tänkas påverka födelsetal om låg inkomst är ett viktigt skäl till att par inte skaffar barn.[71]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Week, J.R. (2021). Population: An introduction to concepts and issues, 13th Edition
  2. ↑ ”Worldometer, "Countries by population"”. https://www.worldometers.info/world-population/population-by-country/. Läst 25 januari 2025.
  3. ↑ ”The World Facebook, "Birth rate", i världens länder”. Arkiverad från originalet den 1 juni 2023. https://web.archive.org/web/20230601153026/https://www.cia.gov/the-world-factbook/field/birth-rate. Läst 27 januari 2025.
  4. 1 2 3 4 5 ”United Nations, World Population Prospects 2024”. https://population.un.org/wpp/. Läst 25 januari 2025.
  5. ↑ ”Statistiska Centralbyrån, "Sveriges befolkning"”. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/sveriges-befolkning/. Läst 25 januari 2025.
  6. 1 2 3 ”Fertility rate, Our World in Data”. https://ourworldindata.org/fertility-rate. Läst 31 januari 2025.
  7. ↑ Weinstein, J. & Pillai, V.K. (2016). Demography: The Science of Population. sid. 105-106
  8. ↑ ”Summerad fruktsamhet efter region och kön, År 2000-2023”. Statistiska Centralbyrån (SCB). https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101H/FruktsamhetSum/. Läst 27 januari 2025.
  9. ↑ ”The DHS program - more than 400 surveys in 90 countries”. https://dhsprogram.com/. Läst 27 januari 2025.
  10. ↑ Marean, C.W. (2015). ”The most invasive species of all”. Scientific American 313: sid. 32-39. https://www.jstor.org/stable/pdf/26046104.pdf?casa_token=IlsUyaUblgsAAAAA:uv8RodVf50x1pNBNJI88HxhFqr8WpoY-MbJzswABNijrbxOjjaqOQhhouR42ZViZQH0-W9hXgcJyyyi5ZIJW0U-tPeFrVMQT6_9K99EzOMzYUqDcenkO.
  11. ↑ Perrin, F. (2022). ”On the origins of the demographic transition: rethinking the European marriage pattern”. Cliometrica 16: sid. 431-475. https://link.springer.com/article/10.1007/s11698-021-00237-2.
  12. ↑ Abbasi-Shavazi MJ, McDonald P, Hosseini-Chavoshi M. (2009). The Fertility Transition in Iran: Revolution and Reproduction
  13. ↑ ”Population Pyramids of the World from 1950 to 2100”. https://www.populationpyramid.net. Läst 28 januari 2025.
  14. ↑ Coole, D. (2012). ”Too many bodies? The return and disavowal of the population question”. Environmental Politics 22: sid. 195-215. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/09644016.2012.730268.
  15. ↑ Doepke, M. (2015). ”Gary Becker on the quantity and quality of children.”. Journal of Demographic Economics 81: sid. 59-66. https://www.jstor.org/stable/26422362?searchText=&searchUri=&ab_segments=&searchKey=&refreqid=fastly-default%3A29a8677168568485fef7b2a763b7edd4&initiator=recommender&seq=1.
  16. 1 2 Götmark F & Andersson M (2022). ”Achieving sustainable population: Fertility decline in many developing countries follows modern contraception, not economic growth”. Sustainable Development 2023;31:1606–1617.. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/sd.2470.
  17. ↑ Lenas S (30 april 2023, pdf-tidningen). ”Så kan världens befolkning växa på ett hållbart sätt”. Dagens Nyheter: s. 18-19. https://www.dn.se/varlden/sa-kan-befolkningstillvaxten-i-varlden-bli-hallbar/. Läst 31 januari 2025.
  18. ↑ Lutz, W & KC, S (2011). ”Global Human Capital: Integrating Education and Population”. Science 333: sid. 587-592. https://www.jstor.org/stable/pdf/27978342.pdf?casa_token=ce_PscpA79YAAAAA:9QzaS5hr_huA3Pqj-M3EyIq7MlsLBkR6DgSC3KrsZjez6a2voKJcPAIKLh0hup3lzSAV2H49Xq9ytyjsQHjc07rRAE_5D_zWl-uRMuQone5wsp8JzTX_.
  19. 1 2 3 4 Götmark F & Andersson M (2020). ”Human fertility in relation to education, economy, religion, contraception, and family planning programs”. BMC Public Health Article number: 265. https://bmcpublichealth.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12889-020-8331-7.
  20. ↑ Skirbekk, V. (2022). Decline and Prosper!: Changing Global Birth Rates and the Advantages of Fewer Children
  21. ↑ KC, S. & Lutz, W. (2017). [https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0959378014001095?via%3Dihub ”The human core of the shared socioeconomic pathways: Population scenarios by age, sex and level of education for all countries to 2100”]. Global Environmental Change 42: sid. 181-192. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0959378014001095?via%3Dihub.
  22. ↑ Psaki, SR m fl (2019). ”Causal effects of education on sexual and reproductive health in low and middle-income countries: A systematic review and meta-analysis”. SSM - Population Health 8; artikel 100386, 23 sidor. https://doi.org/10.1016/j.ssmph.2019.100386.
  23. ↑ Bruno D. Schoumaker, David A. Sánchez-Páez (In press, Version of Record online: 31 March 2026). ”The Contribution of Educational Changes to Fertility Declines in Low‐ and Middle‐Income Countries”. Studies in Family Planning. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/sifp.70055?campaign=wolearlyview&ai=2afh&ui=1al6hp&af=H.
  24. ↑ ”Coercion and population policies, Part 1”. The Overpopulation Project. 23 mars 2021. https://overpopulation-project.com/coercion-and-population-policies-part-1/. Läst 2 februari 2025.
  25. ↑ ”Coercion and population policies, Part 2 – the remarkable case of Peru”. 11 maj 2021. https://overpopulation-project.com/coercion-and-population-policies-part-2-peru/. Läst 2 februari 2025.
  26. 1 2 Robinson WC & Ross JA, Eds. (2007). The Global Family Planning Revolution. World Bank, Washington DC. https://documents1.worldbank.org/curated/en/259541468177850467/pdf/405350Familiy0101OFFICIAL0USE0ONLY1.pdf
  27. ↑ Hellwig F, et al (2024). ”Policies for expanding family planning coverage: lessons from five successful countries”. Front. Public Health 12, artikel 1339725. https://www.frontiersin.org/journals/public-health/articles/10.3389/fpubh.2024.1339725/full.
  28. ↑ ”The Iranian miracle: The most effective family planning program in history?”. The Overpopulation Project. 21 mars 2019. https://overpopulation-project.com/the-iranian-miracle-the-most-effective-family-planning-program-in-history/. Läst 2 februari 2025.
  29. ↑ ”Low fertility in South Korea: a springboard for social change and conservation”. 2 maj 2019. https://overpopulation-project.com/low-fertility-in-south-korea-a-springboard-for-social-change-and-conservation/. Läst 2 februari 2025.
  30. ↑ ”Family Planning for forests and people – the success story of Costa Rica”. 23 maj 2019. https://overpopulation-project.com/family-planning-for-forests-and-people-the-success-story-of-costa-rica/. Läst 2 februari 2025.
  31. ↑ ”FP2030, the only global partnership dedicated solely to family planning”. Arkiverad från originalet den 15 februari 2025. https://web.archive.org/web/20250215005114/https://www.fp2030.org/. Läst 2 februari 2025.
  32. ↑ Bongaarts, J (2016). ”Development: Slow down population growth”. Nature 530: sid. 409-412. https://www.nature.com/articles/530409a.
  33. ↑ Bongaarts J & Hodgson D (2022). Fertility Transition in the Developing World. Springer (Open access). https://link.springer.com/book/10.1007/978-3-031-11840-1
  34. ↑ Coale AJ & Watkins SC (Editors) (1986, omtryckt 2017). The Decline of Fertility in Europe. https://press.princeton.edu/books/hardcover/9780691629278/the-decline-of-fertility-in-europe?srsltid=AfmBOor66cpW3N8Max-7QCRhogQR6fAXYEkFjISatBlvZE-hXhTs6vgU
  35. ↑ Wohlin N (1915). Den äktenskapliga fruktsamhetens tillbakagång på Gotland. Stockholm
  36. ↑ Upadhyay UD & Karasek D (2012). ”Women’s Empowerment and Ideal Family Size: An Examination of DHS Empowerment Measures In Sub-Saharan Africa”. International Perspectives on Sexual and Reproductive Health 38: sid. 78-89. https://www.researchgate.net/publication/230567636_Women's_Empowerment_and_Ideal_Family_Size_An_Examination_of_DHS_Empowerment_Measures_in_Sub-Saharan_Africa.
  37. ↑ Prata N et al (2017). ”Women's empowerment and family planning: a review of the literature”. J. Biosoc. Sci. 49: sid. 713-743. https://www.researchgate.net/publication/312211761_Women%27s_empowerment_and_family_planning_A_review_of_the_literature.
  38. ↑ Ahinkora BH (2020). ”Drivers of desire for more children among childbearing women in sub-Saharan Africa: implications for fertility control”. BMC Pregnancy and Childbirth 20, Article number: 778. https://bmcpregnancychildbirth.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12884-020-03470-1.
  39. ↑ ”Birth rates lag in Europe and the U.S., but the desire for kids does not”. Pew Research Center. 11 april 2014. https://www.pewresearch.org/short-reads/2014/04/11/birth-rates-lag-in-europe-and-the-u-s-but-the-desire-for-kids-does-not/. Läst 2 februari 2025.
  40. ↑ Ellis S & ter Haar G (2004). Worlds of Power: Religious Thought and Political Practice in Africa.. Hurst & Company
  41. ↑ Grillo L et al. (2019). Religions in Contemporary Africa.. Routledge
  42. ↑ ”The Changing Global Religious Landscape.”. Pew Research Center. 23 juni 2107. https://www.pewresearch.org/religion/2017/04/05/the-changing-global-religious-landscape/. Läst 3 februari 2025.
  43. ↑ Haidt J (2012). The Righteous Mind: Why Good People Are Divided by Politics and Religion.. Pantheon Books
  44. ↑ Prothero S (2010). God is Not One. HarperOne
  45. ↑ Jenkins P (2020). Fertility and Faith: the Demographic Revolution and the Transformation of World Religions. Baylor University Press
  46. ↑ Westoff CF & Bietsch K (2015). ”Religion and Reproductive Behavior in Sub-Saharan Africa”. DHS Analytical Studies 48. https://dhsprogram.com/pubs/pdf/AS48/AS48.pdf.
  47. ↑ Turner N & Götmark F (2023). ”Human fertility and religions in sub-Saharan Africa: A comprehensive review of publications and data, 2010-2020”. Afr J Reprod Health 27: sid. 119-171. https://www.ajrh.info/index.php/ajrh/article/view/3686.
  48. ↑ Easterlin, R.A. (Red.) (1968). ”The American Baby Boom in Historical Perspective”. Population, Labor Force, and Long Swings in Economic Growth: The American Experience. National Bureau of Economic Research. sid. 77-110. ISBN 0-87014-474-X. https://www.nber.org/books-and-chapters/population-labor-force-and-long-swings-economic-growth-american-experience/american-baby-boom-historical-perspective
  49. ↑ Deinum, Johanna (22 september 2025). ”Det föds inte färre barn i Sverige”. Tidningen Global. https://tidningenglobal.se/2025/26-september-2025/det-fods-inte-farre-barn-i-sverige/.
  50. 1 2 Frejka T, Gietel-Basten S (2016). ”Fertility and family policies in Central and Eastern Europe after 1990”. Comparative Population Studies - Zeitschrift für Bevölkerungswissenschaft 41: sid. 3-56. https://www.ssoar.info/ssoar/bitstream/handle/document/47520/ssoar-2016-cpos-1-Freyka_Gietel-Basten.pdf?sequence=2.
  51. ↑ Root L, Guzzo KB, Clark S (25 juli 2025). ”Fears that falling birth rates in US could lead to population collapse are based on faulty assumptions”. theconservation.com. https://theconversation.com/fears-that-falling-birth-rates-in-us-could-lead-to-population-collapse-are-based-on-faulty-assumptions-261031. Läst 2 april 2026.
  52. 1 2 Doepke Matthias, et al. (2023). Chapter 4 - The economics of fertility: a new era, in Handbook of the Economics of the Family, Volume 1, Issue 1, 2023, Pages 151-254. https://www.sciencedirect.com/science/chapter/handbook/abs/pii/S2949835X23000034?casa_token=0Ixz49sJEVsAAAAA:ezyTumTtdBPRYXVpl-YSv4775qNQ9ouif8dU9k-5wWEuPStXWQ_FeLIR8a9JzDchBTCnlcLnmq4N
  53. 1 2 Bloom DE, Kuhn M & Prettner K (2024). ”Fertility in High-Income Countries: Trends, Patterns, Determinants, and Consequences”. Annual Review of Economics 16: sid. 159-184. https://www.annualreviews.org/content/journals/10.1146/annurev-economics-081523-013750.
  54. ↑ ”Utredningen för en framtid med barn”. Regeringskansliet. https://framtidmedbarn.se/. Läst 7 april 2026.
  55. ↑ Hansson Å & Lundberg K (2025). ”Den tysta krisen: De sjunkande födelsetalens påverkan på Sveriges ekonomi och välfärd”. Regeringskansliet. https://framtidmedbarn.se/wp-content/uploads/2025/12/Nr-1-Den-tysta-krisen.pdf. Läst 7 april 2026.
  56. ↑ SCB, Statistiska Centralbyrån (23 juni 2024). ”Sveriges framtida befolkning 2024–2070. Demografiska rapporter 2024:1”. https://www.scb.se/contentassets/548afb898d0a46419ec6f01189811cc2/be0401_2024i70_br_be51br2401.pdf. Läst 7 april 2026.
  57. ↑ Götmark F, O'Sullivan J, Cafaro P (2018). ”Aging Human Populations: Good for Us, Good for the Earth”. Trends in Ecology & Evolution 33: sid. 851-862. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0169534718302088?casa_token=lEIMbFfrd3AAAAAA:xc2vpmUrrCjOwRN8TDrTxQ5WDhRCd72B9i7s2E-bSFBDAsjpk1nqHV_by2dNCcSuGjc8x9FpKqga.
  58. ↑ Skirbekk, Vegard (2022). Decline and Prosper! Changing Global Birth Rates and the Advantages of Fewer Children. Springer. https://www.population-europe.eu/research/books-and-reports/decline-and-prosper-changing-global-birth-rates-and-advantages-fewer
  59. ↑ Budolfson, Mark; Geruso, Michael; Kuruc, Kevin J.; Spears, Dean; Vyas, Sangita (2025-06). Is Less Really More? Comparing the Climate and Productivity Impacts of a Shrinking Population. doi:10.3386/w33932. https://www.nber.org/papers/w33932. Läst 23 juni 2026.
  60. ↑ Dean Spears; Michael Geruso (10 juli 2025). ”More people, more pollution? Dispelling an environmental myth” (på amerikansk engelska). Big Think. https://bigthink.com/books/population-and-the-environment/. Läst 23 juni 2026.
  61. ↑ ”When populations shrink: should states encourage births or adapt?”. IUSSP, International Union for the Scientific Study of Populations. 2026. https://iussp.org/en/iussp-debate-when-populations-shrink-should-states-encourage-births-or-adapt. Läst 26 april 2026.
  62. ↑ Lianos T & Pseiridis A (14 november 2023). ”Declining population and GDP growth”. The Overpopulation Project. https://overpopulation-project.com/declining-population-and-gdp-growth/. Läst 3 april 2026.
  63. ↑ ”Macrons höjning av pensionsåldern ”pausas” – för att rädda regeringen”. Dagens Nyheter. 14 oktober 2025. https://www.dn.se/varlden/erik-de-la-reguera-macrons-hojning-av-pensionsaldern-pausas-for-att-radda-regeringen/. Läst 3 maj 2026.
  64. ↑ ”Jobbonärer 2025: En analys av trender och effekter”. Pensionsmyndigheten. juni 2025. https://www.pensionsmyndigheten.se/statistik/publikationer/Jobbonarer-2025-En-analys-av-trender-och-effekter/. Läst 3 maj 2026.
  65. ↑ Karlsson, Charlie (30 mars 2026). ”Om landsbygden ska räddas krävs bättre vägar och fler invandrare”. Göteborgs-Posten. https://etidning.gp.se/p/goteborgs-posten/2026-03-30/r/3/4-5/105/2159703. Läst 3 april 2026.
  66. ↑ Kolk, Martin (21 mars 2019). ”Demograf: Migration kan inte lösa problemen”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/pL6VjG/demograf-migration-kan-inte-losa-problemen. Läst 3 april 2026.
  67. ↑ United Nations (2000). Replacement Migration: Is it A Solution to Declining and Ageing Populations?. Population Division, Department of Economic and Social Affairs, United Nations Secretariat. https://www.un.org/development/desa/pd/sites/www.un.org.development.desa.pd/files/unpd-egm_200010_un_2001_replacementmigration.pdf. Läst 3 april 2026
  68. ↑ Pressmeddelande (15 mars 2025). ”New study: Fewer women want to have children”. Uppsala Universitet. https://www.uu.se/en/press/press-releases/2025/2025-03-20-new-study-fewer-women-want-to-have-children. Läst 4 april 2025.
  69. ↑ Jylhä KM, Kolk M & Fairbrother M (2025). ”Attitudes towards childbearing, population, and the environment: prevalence, correlates, and connections with fertility outcomes in Sweden”. Population and environment 47 (Article 32). https://link.springer.com/article/10.1007/s11111-025-00503-9.
  70. 1 2 Andersson, G (2026). ”Från höga till sjunkande fruktsamhetstal: Hur sersituationen i Sverige ut?”. Regeringskansliet. https://framtidmedbarn.se/wp-content/uploads/2026/01/Nr-2-Fran-hoga-till-sjunkande-fruktsamhetstal.pdf. Läst 7 april 2026.
  71. ↑ Kolk M (2023). ”The relationship between life-course accumulated income and childbearing of Swedish men and women born 1940–70”. Population Studies 77: sid. 197-215. https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/00324728.2022.2134578.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Födelsetal&oldid=59411883”