Hoppa till innehållet

Brytningsindex

Från Wikipedia
Image
Snells lag beskriver ljusbrytning: n1 sin Θ1 = n2 sin Θ2.

Brytningsindex, även kallat refraktionsindex, är en materialegenskap som beskriver utbredningen av elektromagnetiska vågrörelser i ett ämne.

När en våg går snett från ett medium till ett annat med olika brytningsindex medför hastighetsändringen en ändring av utbredningsriktningen, där vinkeln bestäms av skillnaden mellan brytningsindex i medierna. Ändringen i brytningsindex kan vara språngartad, till exempel gränsytan mellan vattnet i en sjö och luften. Men det finns också fall där brytningsindex ändrar sig kontinuerligt, till exempel inom en luftmassa, där temperatur och tryck ändras långsamt utefter vågens utbredning.

Definition:

där n  är brytningsindex, c  ljushastigheten i vakuum och v  utbredningshastigheten i det aktuella ämnet, εr är relativa permittiviteten och μr relativa permeabiliteten.

Frekvensberoende

[redigera | redigera wikitext]

Brytningsindex är frekvensberoende (dispersion). Om inget annat sägs, avses gult natriumljus (Fraunhoferska dubbellinjen D, 589 nm) samt normal temperatur (20 °C) och tryck (1033 hPa) (NTP).

För en metall, där relativa permeabiliteten är ungefär 1, är brytningsindex för små vinkelfrekvenser ω ungefär lika med

där ωp är plasmonfrekvensen, n är elektrontätheten, e elektronens laddning, m dess massa och ε0 permittiviteten i vakuum.[1]

Tillämpningar

[redigera | redigera wikitext]

Några praktiska exempel där brytningsindex spelar in:

  • Refraktion: ett sugrör i ett dricksglas med vatten synes vara knäckt vid vätskeytan, trots att sugröret bevisligen är alldeles rakt. Orsaken är att vatten har annat brytningsindex än luft.
  • Uppkomsten av s.k. radaränglar, liknande mekanism som vid hägringar vid synligt ljus, fast i detta fall med radiovågor.

Brytningsindex för några material

[redigera | redigera wikitext]
 Vakuum 1 (exakt) 
 Syrgas 1,00027
 Luft 1,00029
 Kvävgas 1,00030
 Vatten 1,33
 Etanol 1,36
 Terpentin 1,47
 Kronglas 1,51
 Bergkristall 1,54
 Flintglas 1,75
 Guanin 1,83
 Diamant 2,417
 Titandioxidkristall   3
  1. Kittel, Charles (2005). Introduction to Solid State Physics. ISBN 0-471-68057-5. https://archive.org/details/isbn_9780471415268

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]