Hoppa till innehållet

Northumbria

Från Wikipedia
Northumbria
Norþanhymbra Rīċe (fornengelska)
Regnum Northanhymbrorum (latin)
654–954 e.Kr
Image
Northumbriskt mynt. Aversen visar kung Aldfriths namn; reversen ett lejon med tredelad svans.
Northumbria, ca år 700
Northumbria, ca år 700
Northumbria, ca år 700
HuvudstadNorra: Bamburgh
Södra: York
Språknorthumbrisk fornengelska, kumbriska, latin, fornnordiska
ReligionRomersk-katolsk kristendom
Även keltisk kristendom, asatro samt spår av tidigare keltisk och germansk religion.
Statsskickmonarki
Bildades654
 bildades urBernicia och Deire
Upphörde954
 upphörde genominvasion av vikingar
uppgående i Wessex
invasion av skottar
 uppgick iDanelagen
Kungariket Wessex
Skottland
Valutasceat
Idag del avStorbritannien
Image
Ungefärliga gränser för Northumbria omkring år 800.

Northumbria var ett anglosaxiskt kungadöme från 654 till början av 900-talet i vad som nu är norra England och sydöstra Skottland. Namnet har uppstått ur det förhållande att riket låg norr om floden Humber.[1]

Landet bildades genom att rikena Deira och Bernicia förenades av Ethelfrid, kung av Bernicia, omkring år 604. Vid ett slag vid floden Idle år 616 blev han dödad av kung Raedwald av East Anglia som satte Edwin son till Ælla av Deira, en tidigare kung över Deira, på tronen.

Edwin konverterade till kristendomen 627 och blev den av kungarna i England som var mäktigast. Han erövrade ön Isle of Man och Gwynedd i norra Wales. I ett slag mot kungen av Mercia och Gwynedds exilkung år 633 förlorade han dock. Efter hans död splittrades riket åter upp i Bernicia och Deira, en delning som dock bara varade i ett år eftersom de bägge kungarna blev dödade.

Efter att Oswald av Northumbria, son till Ethelfrid, blev kung 634 slog han, med hjälp av en skotsk styrka, Cadwallon, Mercias kung, vid slaget vid Heavenfield. Under Oswald byggdes klostret vid Lindisfarne, troligen efter förebild från klostret vid Iona som låg i Dalriada, ett skotskt kungadöme.

Oswald dog 642 vid slaget vid Maserfield mot kung Penda av Mercia. Kriget mellan Northumbria och Mercia fortsatte och år 655 anföll Penda igen, men Oswiu, en bror till Oswald, som blev kung efter hans död, vann slaget vid Winwaed där Penda dödades. Genom den segern kunde Northumbria ta över Mercia.

De behöll, med undantag för en period i slutet av 650-talet, makten över Mercia fram till 685pikterna anföll och vann vid Nechtansmere.

Efter slaget minskade Northumbrias maktställning och efter vikingarnas ankomst kom enbart de nordligare delarna att behålla sin självständighet.

Kungar av Northumbria

[redigera | redigera wikitext]
RegeringstidNamnLevnadstid
604-616Ethelfrid- omkring 616
616-633Edwin o. 584-632/633
633-634Osric och Eanfrith
634-642Oswaldca 604-641/642
642-670Oswiuo.612-670
671 - 685Ecgfrith av Northumbria 645-685
685-704Aldfrith-704
704-705Eadwulf I
705 - 716Osred
716 - 718Cenred
718-729Osric
729-737Ceolwulf
737-758Eadberht
758-759Oswulf
759-765Aethelwald
765-774Alhred
774-779Aethelred I
779-788Aelfwald
788-790Osred II
790-796Aethelred I
796Osbald
796-808Eardwulf
808Aelfwald
808-809Eardwulf
809-841Eanred
841-844Aethelred II
844Redwulf
844-848Aethelred II
848-866Osbert
866-867Aelle
867-873Egbert I
873-876Ricsige
876-878Egbert II
878-913Eadwulf
913-927Aldred
  1. David Rollason, Northumbria, 500–1100: Creation and Destruction of a Kingdom. 2008.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]