Diskussion:Stad

Stadsbegreppet i Sverige.

Sedan 1971 finns inget officiellt fastställt stadsbegrepp i Sverige. Detta ger viss förvirring, speciellt sedan visa kommuner inofficiellt titulerar sig "stad". Det finns mig veterligt inget riksdagsbeslut om detta. Snarare är det så att statliga myndigheter passivt "accepterar" att kommunerna gör så. Är dokumenten av tillräckligt officiell karaktär skall dock även Stockholm heta "Stockholms kommun".

I vissa kommuner däremot har man valt att kalla centralorten "stad", vilket mer överenstämmer med normalt språkbruk. Andhanq

Vi bör inte använda "stad" om en kommun även om kommunen själv gör det. Dock är ordet levande när det gäler större tätorter och dessa kan med fördel beskrivas som stad. --Andhanq 16 januari 2006 kl.12.59 (CET)

Och inte heller för tätorten nej, dessa är tätorter och inte städer. De som fick stadsprivilegier under Sveriges städer kan dock benämnas som städer inom parentes. Stad är i Sverige ett historiskt begrepp. /Grillo 17 januari 2006 kl.17.05 (CET)

Hej Grillo! Att man inte bör rubricera en kommun som "stad" tycks vi vara överens om. Eftersom nu ungefär tio kommuner i Sverige valt att kalla sig själv stad (i sammanhang där detta är rättsligt möjligt) blir vi dock tvugna att informera om detta. Det kan ske genom en standardiserad formulering som: "X kommun har valt att själv kalla sig X stad" om vi vet tidpunkten för detta beslut kan vi lägga till "sedan 198x".

Däremot vidhåller jag att man gott kan använda ordet stad om större tätorter. Beslutet om enhetlig kommuntyp från 1971 gällde enbart kommuner. Tätort är inte administrativt begrepp utan ett statistiskt, så naturligtvis är Lund, Uppsala, Visby eller Borås tätorter. Men i dagligt tal är och förblir de städer. Tätort är i vardagsspråket helt omöjligt. Kan du tänka dig någon säga: "jag såg Nisse på tätorten idag"´? "Alla tätorter är inte städer, men alla städer är tätorter" bör vara en riktlinje. ----Andhanq 17 januari 2006 kl.22.51 (CET)

De kommuner som valt att kalla sig städer bör redogöras för ja. Dock finns det en viss skillnad mellan tätort och stad i detta fall. Det är främst Stockholms kommun som kallas för staden Stockholm, inte hela Stockholms tätort, som är betydligt större än Stockholms "stad" (kommun). Likadant men tvärtom med Malmö. Vi bör framställa fakta, vilket är att Sverige haft städer, men att de idag inte är något administrativt begrepp, därför anges de städer som hade stadsprivilegium fram till 1971 även som städer inom parentes. Stadsbegreppet bör dock inte missbrukar när det gäller Sverige, just för de stora missförstånden som brukar uppstå kring Sveriges städer/tätorter/kommuner. Wikipedia bör redogöra för hur det faktiskt är, och då funkar det inte att godtyckligt bedöma vad som är stad, tätort eller kommun. Som du ser appliceras dessutom Kategori:Sveriges städer enbart på Sveriges historiska städer, som listas under Sveriges städer. När du ändrar, var god ändra inte sådana här drastiska saker utan att först nå en överenskommelse med resten av wikins deltagare. Det är bra att vara djärv, men det kan ibland gå till överdrift. /Grillo 18 januari 2006 kl.15.05 (CET)

Vilka är de stora missförstånd som brukar uppstå kring Sveriges städer/tätorter/kommuner? Detta är jag helt okunnig om. Det brukar i sammanhanget klart framgå om man syftar på den historiska staden med stadsrättigheter, eller på en större tätort som finns idag. Vill man undvika att skapa missförstånd, kan man döpa om Kategori:Sveriges städer till "Kategori:Sveriges historiska städer" eller "Kategori:Städer i Sverige som haft stadsrättigheter" - inte förbjuda användandet av ordet "stad", som helt naturligt ingår i språkbruket. Att "helt godtyckligt" avgöra vad som är en (nutida) stad eller inte, kan knappast vara ett större problem än att bedöma vilka musiker som sysslar med blues/gospel/jazz/rhythm'n'blues/jazzrock. Hittills har jag inte hört någon som tycker att vi bör säga om alla musiker att de gör musik, för att slippa gränsdragningsproblem.

Jag kan för övrigt inte se att Andhang redigerat denna artikel alls och förstår inte vad kommentaren om att diskutera först syftar på? // Habj 18 januari 2006 kl.16.40 (CET)

Flerstadskommuner

Är det någon som vet om det finns fler kommuner än Jönköpings (Jönköping, Huskvarna, Gränna) och Kungälvs (Kungälv, Marstrand) som innehåller två eller flera städer (tätorter som haft stadsprivilegier eller tätortsdelar som haft egna stadsprivilegier)? Lavas 16 februari 2006 kl.12.09 (CET)

Jag kom själv på att också Mjölby kommun (Mjölby, Skänninge) hör till dessa.

Lavas 16 februari 2006 kl.12.10 (CET)

Luleå / Gammelstad? Thuresson 16 februari 2006 kl.12.16 (CET)

Kanske. Men i alla fall Strängnäs kommun (Strängnäs, Mariefred) också.

Lavas 16 februari 2006 kl.12.23 (CET)

Nyköping under åren 1974-1991 innefattade Trosa. --Andhanq 16 februari 2006 kl.19.34 (CET)

Eskilstuna och Torshälla i Eskilstuna kommun. --Andhanq 20 februari 2006 kl.09.09 (CET)

Vellinge kommun innehåller Skanör och Falsterbo. De två städerna slogs visserligen samman redan 1754 men stad som stadsdelar. Kristianstads kommun kan ochså räknas hit förresten, här finns Kristianstad samt föredettingstäderna Vä (förlorade stadsprivilegierna 1614) och Åhus (samma år som Vä). Angriffer 28 mars 2006 kl.18.10 (CEST)

Det här bör begränsas till de städer som fanns när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft och de kommuner som därefter fram till 1951 (Säffle) erhöll benämningen stad (men inga privilegier). Det var det stadsbegreppet som gällde fram till utgången av år 1970 och det är de orter som normalt uppfattas som städer bland en större allmänhet. Dessas antal var 133. --Andhanq 24 oktober 2006 kl. 10.57 (CEST)

Östhammars kommun innefattar Östhammar och Öregrund. E.G. den 3 juli 2009 kl. 16.56 (CEST)

Ortstyp och kommunyp

Artikeln blandar rätt friskt de två betydelserna av begreppet stad. Jag avser då dels den funktionella, geografiska betydelsen av ett större tättbebyggt samhälle, dels den juridiska, administrativa betydelsen av en särskild typ av kommun. Båda aspekterna bör naturligtvis vara med, men jag skall försöka skriva om det, så att utvecklingen beskrivs på ett mer överskådligt sätt. Med tanke på den förvirrade situationen i Sverige, så vore det bra om det gick att göra det. Det finns ju också en särskild artikel om stadsprivilegier. Här borde en samordning kunna ske. --Andhanq 28 september 2006 kl. 16.24 (CEST)

Antalet städer

Jag har en uppgift som ifrågasätter artikelns, nämligen att det år 1580 fanns 33 städer varav 9 i Finland och att det under Johan III och Karl IX tillkommer 9 svenska och minst 2 finska städer. Först med Gustav Adolf och Kristina etablerades städer mer planenligt, och mellan åren 1611 och 1650 anläggs hela 19 svenska och 12 finska städer medans det under resten av 1600-talet tillkommer blott 3 st. städer, alla genom erövringen av Skåne. Ymer 23 oktober 2006 kl. 17.51 (CEST)

Sveriges nationalatlas

"I Sveriges Nationalatlas anses tätorter med mer än 10.000 invånare som städer." Vilken ställning har Sveriges nationalatlas? Utesluter den verkligen traditionellt stadsbetecknade tätorter som Gränna och Hjo i sin definition av städer? Då har den ju ett helt eget system. Hur stor relevans har det? Skvattram 25 februari 2007 kl. 14.44 (CET)

Svårt att säga vilka system som har störst relevans. Termen "stad" är ju som sagt inte fastställd av någon myndighet. Det står var och en fritt att använda den som det behagar. Nationalatlasen, där delen "Befolkningen" har SCB som "temavärd" har valt att använda begreppet "stad" för en tätort med mer en 10 000 invånare (sid 56). Så Statistiska Centralbyrån kanske kan anses på något sätt stå bakom den definitionen. Andra har förstås andra definitioner. Tretton kommuner kallar sig, som vi vet, själva "stad" och inkluderar då även glesbebyggda områden i kommunen, hur stor relevans nu det har. --Andhanq 25 februari 2007 kl. 22.28 (CET)

I Nationalencyklopedins artikel över ordet stad står bl.a. följande: "År 1971 ändrades lagen så att alla kommuner kom att styras lika. Därmed slopades den särskilda stadskommunen. Som Sveriges städer anges dock ofta de 133 orter som 1971 innehade stadsprivilegier. Det innebär t.ex. att Jönköpings kommun innehåller de tre städerna Jönköping, Huskvarna och Gränna". Med hänsyn till detta och tidigare diskussion på denna Wikipedia-sida anser jag att vi borde fortsätta att kalla alla de städer som en gång fått stadsrättigheter för städer, precis som vi fortfarande talar om landskap som Småland och Östergötland, trots att dessa inte längre har någon juridiskt bindande funktion. --Åke 12 september 2007 kl. 23.19 (CEST)

Renodling

Eftersom det finns artiklar som Stad (Sverige) och Stadsprivilegium bör denna artikel renodlas till att handla om staden som ett bebyggelsegeografiskt begrepp och lämna huvuddelen av de administrativa och juridiska spörsmålen därhän. Denna olyckliga sammanblandnng av två aspekter på stadsbegreppet trodde man skulle ha försvunnit 1971. Men på grund av att ingen ny definition fastställdes fortsatte vissa kommuner i Sverige att kalla sig "stad" (då ofta innefattande även stora icke landsbygdsområden). Samma fenomen finns i Finland, även om det där är mer "officiellt" genom att den finländska kommunallagen explicit tillåter denna benämning (till skillnad från i Sverige där det sker mer i en gråzon). Men detta kan behandlas i de andra artiklarna. Denna bör handla om vad en stad är (oberoende av styrelseform) ur ett globalt perspektiv. --Andhanq 23 oktober 2008 kl. 08.22 (CEST)--Andhanq 23 oktober 2008 kl. 08.24 (CEST)

Nej, betydelsen av stad är juridisk och administrativ. Den "bebyggelsegeografiska" betydelsen är bara härledd från den juridiska, eftersom städer har brukat se ut på ett visst sätt. Städer finns för övrigt i många länder fortfarande som ett reellt begrepp för vissa kommuner, även om det är utmönstrat i Sverige. E.G. 8 mars 2009 kl. 04.33 (CET)

Det är väl knappast den juridiskt/administrativa aspekten som är den primära. Själva ordet "stad" betyder ju något som "ställe", "plats" och dylikt. Ursprungligen har dessa "platser", "ställen", "orter" eller just "städer" med tät bebyggelse behövt en mer utvecklad styrelseform än den rena landsbygden. För att ha koll på handeln och lättare kunna driva in skatter har olika statsmakter tilldelat sådana platser vissa privilegier. När sedan ett kommunsystem infördes (i Sverige 1863) valde man att behålla termen "stad" för de kommuner som omfattade orter som tidigare hade haft stadsprivilegier. Det är alltså den "bebyggelsegeografiska aspekten" som är primär, medan den "juridiskt/administrativa aspekten" är sekundär. Det torde vara ställt utom allt tvivel att Visby fortfarande är en stad (till och med residensstad och stiftsstad) även om orten i fråga inte längre har något som helst speciellt styre, utan är en integrerad del av Gotlands kommun. En stad utan eget kommunalt självstyre är således fullt tänkbar. En stad utan tätbebyggelse är mer absurd. Någon globalt giltig definition av denna term finns helt enkelt inte. Men att i introt helt fokusera på staden som kommuntyp är inte lyckat. Så gör man inte ens i den tyska artikeln, trots att Tyskland fortfarande skiljer på olika slags kommuner. --Andhanq 26 juni 2009 kl. 23.54 (CEST)

Om man tittar i Nationalencyklopedin t.ex., så tar den upp båda betydelserna av ordet utan att ge företräde för något av dem. Där anges också, att man med städer i Sverige ofta menar de städer som gällde innan kommunreformen, och då hamnar förstås Visby i den gruppen. Hur är det förresten med städer med utpräglad trädgårdsstadskaraktär som Djursholm och Lidingö, var de absurda skapelser? Vi har tydligen olika uppfattning om vilken betydelse av ordet som har givit upphov till den andra, så i den frågan skulle man väl behöva höra med en språkvetare. E.G. den 28 juni 2009 kl. 01.53 (CEST)

Det låter absurt att hävda att begreppet stad är härlett ur juridik. Folk har insett det vettiga i att samlas i mängd på samma plats i tusentals år, långt innan det fanns några lagar av den typen vi känner dem idag. Den här artikeln har imo fullständigt galet fokus och nämner inte ens historiska städer som Uruk. Jag har haft väldigt låg Wikipediainspiration på sistone men kanske ger mig på att skriva om den här artikeln fullständigt om andan faller på. /Grillo 28 juni 2009 kl. 02.20 (CEST)

Visst har det funnits städer i flera tusen år i Egypten och Mesopotamien, men vi diskuterar också det svenska ordet stad. Fanns det för jämnt ett tusen år sedan i vårt språk, eller uppstod det senare, och hur uppstod det? Vad är etymologin bakom det moderna ordet? E.G. den 28 juni 2009 kl. 02.39 (CEST)

Vi diskuterar väl ändå begreppet stad, och inte det svenska ordet stad? Det svenska ordet stad definieras på wikt:stad. /Grillo 28 juni 2009 kl. 03.27 (CEST)

Vi diskuterar båda och i ett sammanhang, självklart. E.G. den 28 juni 2009 kl. 03.33 (CEST)

Pratar vi om etymologi kan man ju ta en titt i SAOB, uppslagsord STAD.sbst2. Där härleds ordet till 1541 års bibel ("Tå lät Herren regna swaffuel och eeld ifrå Herra nom aff himmelen offuer Sodom och Gomorra, och vmstör te the städher, alla then engden, och alla the som j stä dherna boodde."). /Grillo 28 juni 2009 kl. 03.33 (CEST)

Det börjar arta sig. När bibeln omnämner Sodom och Gomorra som "städer" så beror det rimligen på att det var platser med en tätare befolkningskoncentration än den omgivande landsbygden. Huruvida orterna i fråga hade några slags "privilegier" eller hade ett annorlunda styrelsekick är sannerligen inte det primära i sammanhanget. Håller med om att artikeln behöver skrivas om i sin helhet. Fokus måste ligga på staden som ort. Det gemensamma för alla städer är att det är platser med en mer "sammanträngd befolkning" (för att uttrycka sig på finlandssvenska). Sätten att administrera området skiljer sig däremot från land till land och från tid till tid. --Andhanq 28 juni 2009 kl. 12.23 (CEST)

Det som skapade städer var ju inte själva bebyggelsetypen, utan det faktum att folk samlades på särskilda platser (ställen, städer) för att handla med varandra. Detta reglerades så småningom, både genom handelsbruk och genom officiella dekret. På platserna bosatte sig många människor, så att de så småningom fick en ovanlig befolkningskoncentration jämfört med den mer typiska landsbygdens byar. Själva bebyggelsetypen med höga hus byggda tätt intill varandra kom då också att identifieras med vad det innebar att vara en stad, men det är inte befolknings- eller bebyggelsetätheten som från början har skapat städer, utan det är handel och köpenskap och de regler som utbildades kring dessa verksamheter. E.G. den 28 juni 2009 kl. 12.30 (CEST)

När det gäller tider långt bak i historien är det som du säger. I danska språket har man ju ordet "købstad" för just detta (handelsplatsen med särskilda privilegier), medan staden som ort kallas "by". När kommuner infördes i mitten av 1800-talet kallades dessa för "købstadskommuner" (och landskommunernas danska motsvarigheter för "sognekommuner"). Den danska terminologin gör det lättare att skilja på saker och ting. Men svenska städer som inrättades på 1900-talet (jämför diskussionen under Sävsjö) var ju inga sådana handelsplatser och hade inga privilegier, utan då var det frågan om en kommuntyp som olyckligtvis hade precis samma benämning som dessa gamla priviligierade handelsplatser. Därav den ännu kvardröjande förvirringen. --Andhanq 29 juni 2009 kl. 10.13 (CEST)

Om inte kommuntypen hade hetat stad, hade nog inte bebyggelsetypen kallats stad heller. Vad spelar det för roll om stadsbegreppet har utvecklats med tiden? Städerna utvecklades till att vara en "kommuntyp" under 1800- och 1900-talen, vad är det för olycksaligt med det? Blir man förvirrad av ett ämne kanske man ska skriva om något annat? -Ulla 30 juni 2009 kl. 08.27 (CEST)

Tack för den. Men nu är det så att jag närmast försöker röja upp i rådande förvirring. Själv blir jag inte förvirrad eftersom jag skiljer på "äpplen och päron" (alltså ort och kommun) Om vi återgår till våra danska grannar så visar det sig vara mycket enklare i Danmark. Sådana diskussioner som det blir på svenska när begreppet stad kommer på tal förekommer inte där. Möjligen beror det just på att terminologin är mer stringent. De gamla priviligierade städerna kalldes "købstad". När dessa blev kommuner på 1800-talet användes termen købstadskommune. "By" är ordet för det vi normalt kallar för "stad" (bebyggelsemässigt) i Sverige, medan vår "by" kallas "landsby". Dessutom kallades såväl købstadskommuner som sognekommuner enbart för kommun i sina namn. Det har sålunda länge hetat "Københavns Kommune". Alla är med på det och det laboreras inte med alternativa namn. De två kommuntyperna erasttes 1970 med en enhetlig typ (ett år före Sverige). Tack vare att alla redan använde ordet "Kommune" i sina namn blev det inte samma bråk om detta som i Sverige. --Andhanq 30 juni 2009 kl. 22.11 (CEST)

Länkade artiklar på andra språk

I princip alla artiklar om städer på andra språk (där jag har möjlighet att förstå åtmonstone något) handlar huvudsakligen som staden som en bebyggelsegeografisk företeelse. Exempelvis Afrikaans: 'n Stad is 'n groter, gesentraliseerde en afgebakende nedersetting, Katalanska: Una ciutat és una població gran amb alta densitat de població, Tyska: Eine Stadt (von althochdt.: stat = Standort, Stelle; etymologisch eins mit Statt, Stätte; vgl. dagegen Staat) ist eine größere, zentralisierte und abgegrenzte Siedlung, Engelska: A city is a relatively large and permanent settlement etc, etc. Alltså måste vår artikel skrivas om radikalt eftersom den lägger fokus på den "kommunalrättsliga" sidan av begreppet. Jag håller på och filar på en sådan förändring, med mycket material hämtat i från andra språkversioner. Därigenom blir ju också det "globala perspektivet" bättre. --Andhanq 1 juli 2009 kl. 23.45 (CEST)

Det är ju möjligt att den här artikeln interwikilänkar fel. Stadsbebyggelse beskrivs ju också i artiklar som storstadsområde, stadsplanering, stadsmiljö och innerstad, men den här artikeln måste ju beskriva vad stad betyder. Jag tycker att inledningen speglar ordets skiftande betydelse rätt bra för närvarande, medan man däremot kanske skulle fila lite på de därefter följande styckena om man som du anser att de tar upp för mycket av den kommunalrättsliga betydelsen av begreppet. E.G. den 2 juli 2009 kl. 00.16 (CEST)

Den här argumenationen blir märkligare och märkligare. Vart skulle "Stad" länkas om inte till exempel till "Stadt", "Ville", "Kaupunki", "By", "Miasto" etc? Ordet har ju en skiftande betydelse. Men att i första meningen endast nämna en sedan snart fyrtio år i Sverige avskaffad bibetydelse av ordet är definitivt inte rimligt. Särskilt inte när andra språkversioner inte förfar på samma sätt. --Andhanq 3 juli 2009 kl. 07.14 (CEST)

På vilket sätt skulle stad i betydelsen kommuntyp vara en "bibetydelse"? Det känns som om du medvetet försöker propagera för en ändring av ordets innebörd, något som inte är Wikipedias uppgift. Bara för att ordet stad inte längre används i Sverige om en kommuntyp, innebär inte det att den betydelsen av ordet är avskaffad. E.G. den 3 juli 2009 kl. 08.35 (CEST)

Den tyska text du hänvisar till, anger ju att det handlar om "eine größere, zentralisierte und abgegrenzte Siedlung mit einer eigenen Verwaltungs- und Versorgungsstruktur im Schnittpunkt größerer Verkehrswege" (min kursivering). Att hugga av meningen så att delen om egen förvaltning inte är med är oseriöst av dig. I den engelska texten om city diskuterar man skillnaden mellan city och town, ord som båda brukar översättas till stad på svenska, och det finns också en artikel om township. De norska (såväl på nynorska som på bokmål) artiklarna om by har ingen interwikilänkning till denna artikel och på danska har man, som vi redan har konstaterat, en skillnad i betydelse mellan by och køpstad som inte finns på svenska, där båda dessa betydelser betyder stad och alltså måste hanteras i denna artikel. Interwikilänkningar blir inte alltid perfekta, eftersom ord har olika betydelsenyanser på olika språk. E.G. den 3 juli 2009 kl. 09.50 (CEST)

Konsensus

Den konstiga versionen där stad beskrivs som en sorts kommun kan vi inte behålla. Tokyo är ingen kommun, antikens Aten var ingen kommun. Att kalla den versionen för en konsensusversion tolkar jag som en ren provokation. Marfuas 20 januari 2010 kl. 17.26 (CET)

Jag håller helt och fullt med om detta. I de flesta artiklar på andra språk (i alla fall de där jag åtminstone kan tolka kontentan av innehållet) så inleds artikeln med att en stad är ett tättbebyggt samhälle av en viss typ. Först därefter talas det om att det ofta har ett speciellt styrelsesätt och att de tidigare var förknippat med vissa privilegier. Detta även på språk i länder där stad fortfarande är en kommun. I de allra flesta länder så är de faktiska skillnaderna mellan städer och andra kommuner sedan länge borttagna, men man har ändå av olika skäl (förmodligen nostalgiska) behållit särskilda benämningar för dessa kommuner. I Finland har man valt en annan väg. Där får en kommun själv bedöma om man anser sig vara en stad och sedan kalla sig så. Inofficiellt funkar det så även i Sverige eftersom överordnade myndigheter i tysthet accepterar att kommuner använder en sådan namnform. Men att i inledningen helt fokusera på den betydelsen hävdar jag är helt fel. En ort kan mycket väl betraktas som en stad helt oberoende av styrelseskicket. Washington D.C. var ända fram till 1970-talet under federal förvaltning och det fanns således ingen "local government" eller med andra ord en kommun. Dock var Washington väl ändå en stad och till och med en huvudstad enligt alla normala definitioner. Och de riktigt gamla städerna, hur var det med dem? Antikens Aten nämns här ovan. Sodom och Gomorra, som omnämns som städer i Bibeln, kallas säkert så helt oberoende av om de fått några "stadsprivilegier" eller så. Jag tror definiitvt inte att det finns konsensus om att betrakta stad först och främst som en typ av kommun. --Andhanq 20 januari 2010 kl. 23.04 (CET)

Vad menar ni? Stad är ju en form av kommun, det är den formella betydelsen av ordet. Att det sedan finns en vardaglig betydelse av ordet med betydelsen tätbebyggt samhälle som man på grund av POMMF också bör berätta om är en annan sak. Den "konstiga" texten är en text som jag och Andhanq var överens om förra året. E.G. den 21 januari 2010 kl. 11.16 (CET)

Vad jag kan läsa mig till var ingen överens med dig om den version som du nu har återställt fem gånger. Att folk inte orka föra hopplösa resonemang betyder inte att det har uppstått konsensus. Jag vet att du kan skriva bra artiklar om du vill, kan du inte göra en ny artikel om det administrativa begreppet stad istället? Marfuas 21 januari 2010 kl. 13.19 (CET)

Var hittar du tidigare invändningar mot den versionen? Som det nu ser ut i texten, framstår det som om huvudbetydelsen av ordet stad är att det är en stor och betydande tätort, och att det för övrigt i Sverige tidigare stod för en sorts kommun. I själva verket är den formella betydelsen kommunalrättslig och den finns fortfarande i många länder (däremot inte längre i Sverige), medan betydelsen av tätbebyggd tätort har sprungit ur den betydelsen eftersom städer oftast har sett ut på det viset. Forntida städer kallas inte städer för att de formellt var städer, utan för att de hade funktioner liknande städer, men de skulle lika gärna kunna kallas tätorter, befolkningscentra eller något liknande. E.G. den 21 januari 2010 kl. 17.10 (CET)

Varför blir du provocerad? Så vitt jag kan se var du inte med i diskussionen förut, och din mening som avviker från den konsensus som då nåddes kunde naturligtvis ingen ta hänsyn till.

I Svenska Akademiens Ordbok är huvuddefinitionen av ordet stad denna: "1) (större) tätort utgörande centrum för ad­ministration, jurisdiktion, handel, industri, kom­munikationer m. m., vilken i förhållande till sitt omland fungerar ss. en mer l. mindre självstän­dig enhet, ofta med tanken särskilt riktad på dess styrande o. förvaltande organ l. företrädare l. kår av ämbets- o. tjänstemän;" Jag anser att det stämmer väldigt väl överens med inledningen till den "konstiga" artikelversionen som talar både om stad som administrativ enhet/kommun och stad som tätort. Den är bättre än den version som nämner betydelsen som kommun bara som något historiskt begrepp. Det senare stämmer inte så väl med det globala perspektiv Wikipedia bör ha, eftersom denna betydelse är historisk i Sverige men i få andra länder. DG 21 januari 2010 kl. 16.35 (CET)

Eftersom ordet stad ju etymologiskt har med "ställe" eller "plats" att göra så torde vara mer sannolikt att det ursprungligen är just en ort snarare än en administrativ enhet. Vilka är dina belägg för att den kommunalrättsliga betydelsen är den primära? I de allra flesta språkversioner så inleds ju artikeln med den rumsliga betydelsen och den administrativa kommer sedan. Varför skulle vi just i den svenska göra tvärtom? Städer har funnits mycket längre än kommuner. De svenska städerna blev ju kommuner egentligen först 1863, även om de gamla privilegiestäderna kanske var ett slags "kommunliknade" enheter. Jag har aldrig varit överens om att artikeln bör inledas på det sättet. Möjligen har jag inte ändrat tillbaka vid något tillfälle därför att man inte alltid orkar hålla på och "tjafsa" om det här. Men nu verkar det ändå att finnas en viss konsensus att fokusera på ortstypen och låta det adminstrativa komma i andra hand. Dessutom finns ju artiklar som Stadsprivilegier i Sverige med flera där det är helt OK att fokusera på detta. --Andhanq 21 januari 2010 kl. 21.25 (CET)

Eftersom du inte sade emot, när jag skrev att i alla fall inledningen var bra, så trodde jag att du höll med. Det är väl självklart att stad och stadsprivilegier skall beskrivas grundläggande i den här artikeln, medan artikeln Stadsprivilegier i Sverige skall vara en fördjupningsartikel om just vad som utmärkte städers privilegier i Sverige. På samma sätt kan man grundläggande också beskriva den mer vardagliga betydelsen av ordet stad här, medan den betydelsen kan fördjupas i artiklar som stadsmiljö, stadskärna, innerstad m.fl. E.G. den 22 januari 2010 kl. 08.39 (CET)

Jag kan inte förstå varför den svenska versionen ska vara mer "kommunalrättsligt inriktad" än andra. Både med tanke på "global inrikting" och på det faktum att det inte är den vanligaste betydelsen på svenska idag. Vissa indoeuropeiska språk kan man ju till viss del förstå utan att ha formella kunskaper i dessa. Den nederländska artikeln nl:Stad inleds: "Een stad is een plaats waar mensen wonen. Het onderscheid tussen steden en dorpen wordt meestal gemaakt op grond van de grootte (het aantal inwoners) of het voorzieningenniveau." Först konstateras bara ett det är en "plats där människor bor", vilket kanske är litet flummigt. Nästa mening konstaterar att skillnaden mellan en stad och by oftast ligger i storleken. Ingenstans i introt nämns överhuvudtaget den kommunalrättsliga aspekten. Sedan kommer definitioner i olika länder, där man konstaterar att det i Belgien är en titel som tilldelas genom kungligt beslut medan den holländska lagen inte nämner begreppet alls (som i Sverige). es:Ciudad inleds sålunda: "Una ciudad es un área urbana con alta densidad de población en la que predominan fundamentalmente la industria y los servicios. Se diferencia de otras entidades urbanas por diversos criterios, entre los que se incluyen población, densidad poblacional o estatuto legal, aunque su distinción varía entre países.". Där konstateras att definitionen skiftar och att "estatuto legal", alltså "juridisk status" kan var ett av flera kriterier. Många länder är spansktalande och definitionen skiftar. På engelska finns två ord city och town. I England anses det att en "city" måste ha en katedral, medan i vissa USA-stater en håla som skulle kallas "småort" i Sverige kan benämnas "city". Det gäller sålunda att hitta en slags "minsta gemensamma nämnare" för orter som skulle kunna kallas "stad" på svenska. Då är den juridiska statusen av underordnad betydelse. --Andhanq 22 januari 2010 kl. 10.19 (CET)

Man måste skilja mellan formell betydelse av ett ord och en mer alldaglig användning som kan vara något annorlunda. Hur den uppdelningen görs på andra språk har inte nödvändigtvis någon större betydelse för hur vi skall definiera ordet på svenska. Hur det skall definieras på svenska bygger inte bara på hur det används i Sverige.

Den formella betydelsen av stad är att det är en form av kommun, en kommunform som har utvecklats ur de priviligierade handelsplatser som förr fanns. I mer vardaglig mening används ordet stad också om en tät tätortsbebyggelse, det är helt klart, jag säger själv att jag skall åka till sta'n när jag åker från förorten till Stockholms innerstad. Detta kan dock knappst ses som ordets huvudbetydelse, särskilt som denna mer vardagliga betydelse är betydligt mer diffus i kanten. Vad som är stad i vardaglig bemärkelse för en person, är inte det för en annan. E.G. den 22 januari 2010 kl. 23.05 (CET)

Vad bra att vi kunde komma överens till slut. Marfuas 22 januari 2010 kl. 15.29 (CET)

Det låter ju bra, Marfuas, men jag tror inte att Andhanq tänker ge sig ännu. E.G. den 22 januari 2010 kl. 23.05 (CET)

Det här var den grövsta "fulredigering" jag varit med om. Marfuas inlägg är skrivet 15:29 och låg ursprungligen alldeles under mitt inlägg från kl 10.19. Sedan gjorde E.G. två inlägg med samma klockslag (23.05) och placerade ett före och ett efter Marfuas inlägg. På så sätt låter det som om M:s "Vad bra att vi kunde komma överens till slut" var ett medhåll på ett inlägg av E.G. Ett lågvattenmärke för att komma från en gammal erfaren skribent som E.G. Nej, jag tänker inte ge upp. Du måste förklara varför det svenska ordet "stad" skulle vara mer "juridiskt" än det spanska "ciudad" eller det nederländska "stad". I tyskspråkiga länder har man nominellt kvar en skillnad (i praktiken finns den inte utan är rent titulär) mellan "Gemeinde" och "Stadt". Trots detta beskriver de:Stadt staden i första hand som en "Siedlung" (bosättning). En del av artikeln talar också om juridik i form av "Stadtrecht". Men detta dominerar inte alls artiklen. Den tyska artikeln är ett föredöme. Mal nu inte bara på om "huvudbetydelse" och "bibetydelse" utan förklara varför just den svenska artikeln ska inledas med orden "Stad är en typ av kommun..." när nästan alla andra börjar med att tala om att det är en befolkad plats?

Marfuas hade lagt sitt inlägg längst ut i vänsterkant, varför det inte var svar på ditt inlägg utan synes vara en allmän reflektion. Över vad vet jag dock inte, för det synes ju tydligt att vi inte är överens. Möjligen skämtade Marfuas. Eftersom inlägget ligger till vänster är det också uppenbart att det inte är svar på mitt inlägg ovanför, varför jag inte förstår hur mina inlägg skulle kunna tolkas som en "fulredigering".

Jag tycker att jag redan har förklarat varför det är den juridiska betydelsen som är den huvudsakliga: det är den ursprungliga betydelsen, som den mer vardagliga betydelsen har utvecklats ur, det är också en lättare definierbar betydelse, eftersom den vardagliga betydelsen kan vara olika för olika människor och i olika sammanhang. Jag menar inte att den juridiska betydelsen skall dominera artikeln, jag anser tvärtom att båda betydelser skall behandlas i artikeln på ett sakligt och neutralt sätt, så som gjordes i den inledning som jag trodde att vi tidigare var överens om. Där beskrivs ju båda betydelserna på ett samlat sätt, utan att någon av dem får överhanden. Den inleds med en kortfattad förklaring av den rättsliga definitionen, eftersom det är den betydelse som har lett till den andra betydelsen, men redan i andra meningen berörs den mer vardagliga betydelsen av ordet. Samtidigt förstår jag inte varför du med sådan envetenhet förespråkar att det är den mer vardagliga betydelsen som skall få överhand i artikeln, utöver att du menar att det är så på andra språkversioner. Den tyska artikeln, som du framhåller som ett föredöme, har redan i inledningen en uppgift om att en stad är avgränsad och har en egen förvaltning, just det som kan sägas definiera ett lokalstyrt samhälle, alltså en kommun. Förklara gärna varför det är så viktigt för dig att denna artikel skall likna motsvarande artiklar på andra språk snarare än att förklara det svenska ordet stad. E.G. den 23 januari 2010 kl. 00.54 (CET)

Vi tycks inte komma så värst mycket längre än så här. Att ett inlägg börjar i vänsterkant visste inte jag betydde något särskilt. Visa mig gärna den interna regel på Wikipedia där det förklaras. Snarare är det väl så att man brukar gå ut till vänster när föregående inlägg börjar dra alltför långt åt höger. Eller så är det rent slarv, man orkar inte hålla på och räkna kolon för att få ett indrag. Man varför i sa fall två inlägg 23.05, med Marfuas' däremellan? Men, strunt i det. Det enda vi tycks komma överens om i den här frågan är att vi inte är överens. Att det inte finns någon konsensus märks tydligt och den som är envisast eller får flest andra användare med sig får väl avgå med "segern". --Andhanq 23 januari 2010 kl. 19.14 (CET)

Det är en oskriven regel som jag trodde att alla som har diskuterat på Wikipedia någorlunda ofta förstod och som följer av logiken. Att jag skrev två inlägg, berodde förstås på att jag både svarade på ditt inlägg och på Marfuas inlägg, jag svarade en sak till dig och en annan till Marfuas. För mig förefaller det som om du inte vill förstå det jag skriver. Om du inte kan ge någon förklaring till varför din personliga åsikt om ordets innebörd skall vara viktigare än den allmänna, så kommer jag väl att återställa den tidigare versionen av inledningen om några dagar. Det handlar inte om "seger", det handlar om att Wikipedia skall beskriva verkligheten som den är i stället för hur vissa enskilda användare vill tro att den är. E.G. den 23 januari 2010 kl. 23.43 (CET)

Ja, då får väl jag göra samma sak. Träligt, men sant. Märkligt att du tycker att det jag anser i frågan "är min personliga åsikt", medan det du anser är "den allmänna" åsikten om ordets innebörd. Är vi lika envisa båda två så får det bli andra som avgör saken. Som jag tolkar tidigare inlägg av "Grillo" och "Marfuas" så är de mera inne på min linje. Vi får se vad som händer framöver. Den nuvarande versionen (23/1) tycker jag dock kan en vara acceptabel kompromiss för oss båda. Den tar ju upp båda aspekterna av termen i den första meningen. Men du verkar inte att ge dig förrän det åter står att "Stad är en typ av kommun". Då får vi ta bort bilden av Tokyo eftersom det inte finns någon kommun med det namnet. Sista meningen i ditt senaste inlägg håller jag helt med om, så det är tydligen verklighetsuppfattningen som skiljer.--Andhanq 24 januari 2010 kl. 00.46 (CET)

Absolut inte, det är ju den nuvarande versionen som är fel, det är ju den vi diskuterar nu eftersom den är missvisande. Den förutsätter att huvudbegreppet är att det är ett tätbebyggt område, inte att det är en typ av kommun. Den nämner historiska stadsprivilegier i första meningen, men inte mer moderna kommunalrättsliga begrepp. Som jag har skrivit tidigare, anser jag inte att artiklen bara skall handla om ordets formella betydelse varför det verkar som en överreaktion från din sida när du tror att jag nog tycker att bilden på Tokyo skall tas bort. E.G. den 24 januari 2010 kl. 01.23 (CET)

Förslag: vi droppar den här underliga diskussionen och låter den nuvarande versionen vara kvar. Den överensstämmer trots allt ganska väl med vad som står i Svensk ordbok. Tycker någon att den kommunalrättsliga aspekten får för lite utrymme kan denne någon kanske utveckla avsnittet "Stadsbegreppet i världen". Marfuas 25 januari 2010 kl. 08.55 (CET)

Nej, den nuvarande versionen är missvisande. E.G. den 25 januari 2010 kl. 12.23 (CET)

Vi har med stigande förvåning följt den här diskussionen, som nu mest liknar ett ställningskrig. Vi har analyserat och försökt hitta stöd för båda argumenteringarna. Visst är stad i många länder fotrfarande ett kommunbegrepp, även om innehållet har tunnats ut så mycket att det snarare rör sig om en rätt tom titel utan större skillnad gentemot andra kommuner. Vi har kommit fram till att det trots allt är den geografiska betydelsen som är den helt dominerande. Det är nog bara i Polen som man i Europa fortfarande i statistiksammanhang räknar "stadsbefolkning" som människor boende i kommuner av typen "miasto" (stad) oberoende av ortens reella utbredning När det gäller den "globala inriktningen" så är det bara att jämföra med vad som skrivs om motsvarande ord i andra Wikipediaversioner. Om vi går tillbaka till mitten av 1800-talet, när kommunbegreppet gör sin entré i Sverige så fanns instiftades 1862 två kommunalförordningar. Den ena om "kommunalstyrelse i stad" och den andra om "kommunalstyrelse på landet". Redan det visar att motsatsförhållanadet var stad gentemot landbygd alltså ett stöd för den mer geografiska tolkningen av ordet. Problemet var kanske då rätt litet eftersom det geografika stadsområdet stämde rätt väl överens med den administrativa enheten. Det fanns en del obebyggda områden inom stadsgränserna, men inte alls i den utsträckning som det senare skulle bli i och med urbaniseringen. I och med att de administrativa skillnaderna utjämnades, samtidigt som även tätorter växte ut oberoende av kommungränserna, blev staden som särskilt "kommuntyp" helt obehövlig. Som vi ser det är stad ett huvudsakligen geografiskt begrepp, som i vissa fall även kan ha en formell administrativ betydelse. Någon allmängiltig global betydelse finns helt enkelt inte. Det skiftat från tid till tid och från plats till plats. MGN är dock att det rör sig om en befolkningskoncentration som är större än i det som brukar kallas by (ett ord som väl också saknar fastställt definition). --Korrkom 25 januari 2010 kl. 11.26 (CET)

Ni som tillsammans kallar er Korrkom gör en felaktig tolkning av "kommunalstyrelse på landet", det handlade ju om att man lagligt reglerade landskommuner och hade inte alls mest med det geografiska begreppet att göra; det som inte var stad var juridiskt sett landsbygd, oavsett hur befolkningstätheten och bebyggelsen där såg ut. Stad är ett ursprungligen administativt och juridiskt begrepp, som därefter också har fått betydelsen tätbebyggd tätort, eftersom städer typiskt sett har sett ut så. Det är viktigt att förstå skillnaden mellan formell betydelse och allmän användning av ett ord. Den globala inriktingen på Wikipedia innebär också att vi inte bara kan ta hänsyn till hur de svenska kommunalrättsliga bestämmelserna har sett ut och fortfarande ser ut. Ordet by må sakna fastställd definition, stad gör det inte. E.G. den 25 januari 2010 kl. 12.23 (CET)

Du hävdar bara envist att din tolkning är rätt och alla andra har fel, skriver "missvisande" eller gör "felaktiga tolkningar". Dock lämnar du aldrig någon som helst källa för att den juridiska betydelsen är primär och den geografiska sekundär. Det ska bara vara självklart för alla. Men det är det tydligen inte. Nordisk Familjebok (50-talsutgåvan) skriver så här: Stad, en bebyggelseform med mer el. mindre planmässig anläggning av gator och anhopning av hus och kännetecknad av en långt driven arbetsfördelning bland dess invånare och (som en följd därav) en tydlig differentiering i bebyggelseavseende samt bildande en egen förvaltnings- (stundom statlig) enhet. Som du ser så inleder man man med bebyggelsen, går vidare med invånarna och kommer först därefter fram till en "egen förvaltningsenhet". Det sägs dock inte den måste vara kommunal, utom "stundom" faktiskt statlig. Kanske tänkte man på sådant som Washington, D.C. Ett uppslagverk som heter Focus och kom på 60-talet nämner i princip bara den geografiska betydelsen, NE nämner både "juridisk definition" och "funktionell definition". Huvuddelen av artikeln avhandlar den funktionella definitionen. Man får gå tillbaka till NF:s gamla "Uggleupplaga" för att hitta ett uppslagsverk som fokuserar på den juridiska definitionen. Kanske inte så konstigt. På den tiden hade de flesta städer ännu inte inkorporerat så mycket landsbygd så skillnaden mellan definitionerna var inte lika stora som de senare kom att bli. Ordets betydelse har helt enkelt förskjutits över tiden och det i båda riktningarna. På medeltiden ansågs kriterierna för att en ort utgjorde en stad vara: "1) marknad, 2) befästning, 3) egen rättskipning 4) självbestämmanderätt i samtliga el. åtm. väsentliga egna angelägenheter -, 5) i jämförelse med landsbygden mer el mindre noga avgränsande undersåtliga skyldigheter mot landsherren." (Nordisk familjebok). När städerna blev kommuner i Sverige 1863 var det väl egentliga bara den egna rättskipningen som fanns kvar. Självbestämmanderätten fanns i motsvarande grad i landskommunerna. På 1800-talet tillkom tillämpningen av de s k stadsstadgorna. Under 1900-talet löstes det hela alltmer upp. Inga nya städer efter 1901 fick egen rättskipning, tätorter växte upp utanför städerna, allt större rena landsbygdsområden inkorporerades i städer, alltfler rådhusrätter lades ned. På sluttampen blev benämning "stad" på en kommun mest en ren statussymbol utan reellt innehåll. I det vanliga språkbruket lever dock ordet "stad" kvar, dock i allt väsentligt i form av den "funktionella definitionen". Det är den som den här artikeln bör fokusera på, utan att därför helt utelämna den juridiska definitionen eftersom den historiskt haft stor betydelse. --Andhanq 26 januari 2010 kl. 00.06 (CET)

Bara det faktum att den ena betydelsen är formell och den andra mer alldaglig borde väl vara tillräckligt för de flesta, trodde jag. Man kan ju göra jämförelser med andra ord: jag brukar kalla Viking Lines och Silja Lines fartyg för "Finlandsbåtar", men vet att de i själva verket inte alls är båtar utan skepp. Jag brukar kalla snäckor för sniglar men vet att biologer kallar dem just för snäckor och inget annat och det skulle därför aldrig falla mig in att förespråka att Wikipedias artikel skulle heta något annat eller beskriva saken på annat sätt. En ordbok beskriver normalt vardagsbetydelser, den är inte ett juridisk ordbok. Ett uppslagsverk skall gå djupare än så. Ett uppslagsverk skall reda ut betydelsen, inte bara kortfattat förklara en alldaglig användning. Om det vore den alldagliga betydelsen som hade fött den juridiska betydelsen hade jag möjligen kunnat förstå ditt sätt att vilja sortera begreppen, men nu är det ju tvärtom. E.G. den 26 januari 2010 kl. 21.34 (CET)

Med dina jämförelser båt/skepp, snäcka/snigel och begrepp som "vardagsbetydelse" och "alldaglig betydelse" får du det att låta som om den funktionella betydelsen av ordet stad skulle vara någon slags "vulgaritet" som den mer "obildade populasen" använder vid fikabordet, medan "bildat folk" naturligtvis vet att den juridiska betydelsen är den rätta. Var står det att den "juridiska betydelsen" fött den "alldagliga betydelsen"? Det är en tes som upprepats i vart och vartannat inlägg, dock utan någon källhänvisning. Även om så vore fallet, så är den funktionella betydelsen i dag den absolut vanligaste. Detta beroende på att kommunerna blivit likställda (även i de flesta länder där stad behållits som en titel på en del kommuner) och att stadsbebyggelsen växt ut utanför de administrativa gränserna. Nordisk Familjebok, Focus m fl är uppslagsverk och inte ordböcker. Jag bara konstatera att de flesta uppslagsverk i modern tid faktiskt skriver mer om den funktionella betydelsen. Samma gör andra Wikipediaversioner. Varför just svenska Wp skulle avvika från detta har jag svårt att inse. Det finns ju den berömda POMMF att tillgripa. Söker man på uppslagsordet stad så förväntar man sig att finna information om hur stadssamhällen har uppstått och utvecklats över världen. När FN publicerar en rapport om att 50% av världens befolkning snart bor i städer, så avser man inte den sammanlagda befolkningen inom kommuner med det ordet (t ex en:City of Mount Isa med 0,5 inv/km2) i sina namn utan naturligtvis befolkningen i tätorter av en viss storlek även om dessa i någon juridisk mening skulle vara "landsbygd". Det här börjar bli rätt tröttsamt. Artikeln behöver utvecklas och få mer information om stadsutveckligen. Nu har jag samlat på mig en del kunskap när jag letat olika källor, så det kan snart vara dags att börja fylla på och inte öda all tid på frågan om hur den första meningen i artikeln ska formuleras. --Andhanq 26 januari 2010 kl. 22.23 (CET)

Vi är också bereda att bidra till artikeln, som ju sedan länge betraktats som "undermålig" och i avsaknad av "globalt perspektiv".--Korrkom 27 januari 2010 kl. 10.23 (CET)

Det verkar som om du äntligen börjar förstå vad jag menar, Andhanq, även om jag inte skulle uttrycka mig med ord som "vulgär" och så vidare. Jag känner för min del inget förakt för vardagsspråk, så sådana uttryck får stå för dig. På Lingvistikbloggen skrev Östen Dahl den 13 mars 2009 att de två betydelserna av ordet stad har samma ursprung men sedan glidit isär och i Dagens Nyheter skriver språkvårdaren Catharina Grünbaum att det är den juridiska betydelsen som är "korrekt". Det är inte bara den första meningen vi diskuterar, det är ju hela inledningen. E.G. den 27 januari 2010 kl. 10.50 (CET)

Jag har återställt den tidigare inledningen nu. Jag tycker att vi utgår ifrån den och ser om vi kan komma fram till någon gemensam godtagbar skrivning. E.G. den 2 februari 2010 kl. 17.39 (CET)

Februariversionen

1) det är ett framsteg att Användare:E.G. (och ingen annan för den delen) inte bara rullar tillbaka till en gammal version utan bemödar sig om att skriva en ny text istället, tack för det. 2) det är synd att artikelns inledning trasslar in sig i ett långt filosofiskt resonmang om de begreppsliga skillnaderna mellan stad och kommun. Det vore bättre om inledningen innehöll en kort ordboksdefinition, till exempel från den mest moderna och auktoritativa ordbok som finns på svenska. Fast i det skick artikeln är nu framstår det inte som att Tokyo och det antika Aten är kommuner, och det får väl duga. Hej så länge! Marfuas 4 februari 2010 kl. 08.56 (CET)

Ja. Eftersom det finns två rätt diametralt motsatta uppfattningar om vilken aspekt av begreppet stad som ska framhävas i artikeln, vilket framgår av den utdragna diskussionen ovan, så får väl den här kompromissen duga så länge. Förmodligen är varken jag eller E.G. helt nöjda. Jag ska försöka hitta fler exempel på definitioner i olika länder. --Andhanq 4 februari 2010 kl. 21.56 (CET)

Uttrassling?

Artikeln är verkligen tilltrasslad, och en uttrassling vore önskvärd. Kunde man inte börja om och då starta med en "rakare" ingress? Något som Stad är en koncentration av bebyggelse som är av sådan dignitet att det anses önskvärt att begreppsmässigt särskilja den från bara tät bebyggelse. Ofta är stad också förknippad med ett lokaladministrativ begrepp som har annan rättsstatus än omgivande land (landsbygden) och kan också i några fall likställas med det lokaladministrativa begreppet kommun.

Stad har funnit sedan antiken och återspeglar civilisationens utveckling. etc etc

Yger 4 juli 2010 kl. 18.38 (CEST)

Kan hålla med. Den nuvarande ingressen är en kompromiss mellan två olika uppfattningar om vilket som är "huvudbetydelsen" av ordet, alltså den bebyggelsegeografiska eller den kommunaljuridiska. Det har varit en del diskussioner om det, som ändade i detta. Kanke bra om någon "ny" kraft kommer in på banan. --Andhanq 4 juli 2010 kl. 19.31 (CEST)

Ja att ingressen är en kompromiss där balansen i ordval mellan två parter är i centrum, vilket gått ut över klarheten för läsaren är tydlig. Nu uppfattar jag att EG lämnat projektet, men mitt förslag baseras oberoende av det på att man inte bör tala om två begrepp utan att det är ett som kan finnas i olika utvecklad form. Om du tror det kan vara av värde kan jag göra ett försök till omskrivning men hoppas då du kan "gå efter" och korrigera felaktigheter tokigheter.Yger 4 juli 2010 kl. 19.57 (CEST)

Det låter bra. --Andhanq 4 juli 2010 kl. 23.45 (CEST)

Jag har nu skrivit om ingressen och putsat lite i övrigt. Artiklen lider fortfarande av vinkling som svenska förhållanden men jag tog ändå bort kk-mallen, då den inte längre är överdrivet Sverigecentrerad.Yger 5 juli 2010 kl. 09.34 (CEST)

Flytt av artikeln till stad (tätort)

Bybrunnen

En diskussion som bland annat rör begreppet stad pågår just nu på Wikipedias bybrunn. Skogsvandraren (diskussion) 6 juni 2015 kl. 15.52 (CEST)

Jag hittar inte diskussionen. Vart? Mange01 (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 02.04 (CEST)

Den började på Wikipedia:Bybrunnen#Artikelnamn_för_kommuner men är flyttad till Wikipediadiskussion:Geografiska_namn#Artikelnamn_för_kommuner. --افيراتير (diskussion) 7 augusti 2015 kl. 08.37 (CEST)

Tätort eller kommun

Flyttet från "Stad" till "Stad (tätort)" borde följas av en större städning, där arbetsfördelningen görs klar också i dispositionen. T.ex. verkar mycket i avsnittet Finland handla om stadskommuner. Om texten handlar om ett annat begrepp än det som definieras i inledningen blir den lätt helt vilseledande. --LPfi (diskussion) 20 juli 2015 kl. 10.30 (CEST)

Jag begriper inte vitsen med flytten. Var har diskussionen om detta tagits? Artikeln diskuterar ju att stad i Sverige ibland avser hel kommun och dess förvaltning, ibland enbart huvudorten. Mange01 (diskussion) 21 juli 2015 kl. 10.44 (CEST)

När det inte längre är omdirigering

Om omdirigeringen ändras eller görs om till förgrening bör de 6000+ wikilänkarna fixas. Maundwiki (diskussion) 19 juli 2015 kl. 02.01 (CEST)

....men diskutera er först fram till konsensus om flytt eller ej så som Esquilo påpekar att det saknas här. --Allexim (diskussion) 21 juli 2015 kl. 00.25 (CEST)

Flytt ogjord

Jag har nu återfört artikeln enligt begäran på BOÅ.Yger (diskussion) 7 augusti 2015 kl. 08.45 (CEST)

Begreppet Stadskommun har en egen artikel redan, så flytten känns ..... -- Innocent bystander 10 augusti 2015 kl. 19.04 (CEST)

Och Stadskommun är väl inget toppenbra namn på den artikeln, se detta. Marfuas (diskussion) 10 augusti 2015 kl. 19.52 (CEST)

Jag tycker denna artikel ska ligga under uppslaget "Stad", det är väl den betydelsen som är pommf (och rätt tydlig sådan). Flytten till "Stad (tätort)" tycker var onödigt. Höstblomma (diskussion) 10 augusti 2015 kl. 20.12 (CEST)

Grunduppslaget "Stad" borde inte vara en omdirigering när Stad (olika betydelser) finns. Höstblomma (diskussion) 10 augusti 2015 kl. 20.34 (CEST)

SCB:s definition

Jag är lite tveksam till påståendet att SCB definierat stad som en tätort med mer än 10.000 innevånare. Tittar man på källan ser man att ja, i rubriken har de skrivit: "Städer (tätorter med över 10 000 innevånare)". som rubrik i avsnittet. I själva tabellen har de dock enbart kallat dem stora tätorter. Om man däremot tittar i texten till avsnittet ser man att de påpekar att det är stor skillnad mellan de största och de minsta tätorterna och påpekar också att man i de flesta utländska sammanhang enbart brukar räkna betydligt större orter som tätorter. Sedan påpekar man att om man enbart räknar med orter på över 10.000 innevånare faller de flesta orter som inte varit städer bort, och de flesta orter som före 1971 varit städer kommer med. Men man säger inte någonstans uttryckligt att man kallar dessa orter med över 10.000 innevånare för städer, och det är inte heller något man gör i de efterföljande tabellerna.FBQ (diskussion) 18 april 2019 kl. 14.01 (CEST)