Fairchild Channel F
| Fairchild Channel F | |
 | |
 Fairchild Channel F-konsolen. | |
| Grundinformation | |
|---|---|
| Tillverkare | Fairchild Semiconductor |
| Typ | Stationär spelkonsol |
| Generation | II (andra generationen) |
| Lansering |  november 1976 |
| Livslängd | 1976–1980 |
| Hårdvara | |
| Kontroller | Två handkontroller |
| CPU | Fairchild F8 |
| Media | Spelkassett (Program Storage Unit) |
| Datalagring | 64 byte RAM, 2 KB VRAM |
| Övrigt | |
| Sålda enheter | Okänt |
Fairchild Channel F är en stationär spelkonsol från den andra generationen av TV-spelkonsoler. Systemet lanserades i USA i november 1976 av Fairchild Semiconductor och var den första kommersiella spelkonsolen med utbytbara spelkassetter som innehöll ROM-baserade program.[1]
Till skillnad från Magnavox Odyssey, vars kassetter endast fungerade som elektriska omkopplare, använde Channel F kassetter kallade Program Storage Units som innehöll både programkod och logik.[2]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]
Utvecklingen av Channel F leddes av ingenjören Jerry Lawson vid Fairchild Semiconductor. Lawson var ansvarig för designen av det modulära kassettformatet och spelkontrollerna, vilket gjorde systemet tekniskt banbrytande vid lanseringen.[3]
Lansering
[redigera | redigera wikitext]Konsolen släpptes i USA i november 1976 under namnet Fairchild Video Entertainment System (VES). Året därpå byttes namnet till Channel F i samband med en marknadsföringsförnyelse.[4]
Internationella versioner
[redigera | redigera wikitext]Channel F såldes internationellt under flera olika namn, ofta licensierade till lokala elektronikföretag, bland annat:
- Luxor Video Entertainment Computer (Sverige)
- SABA Videoplay (Tyskland)
- Nordmende Color Teleplay µP (Tyskland)
- Adman Grandstand Video Entertainment Computer (Storbritannien)
- Barco Challenger (Belgien)
Teknik
[redigera | redigera wikitext]Channel F bygger på Fairchilds egenutvecklade mikroprocessor F8, ett tidigt 8-bitars processorsystem. Konsolen hade 64 byte RAM och 2 KB videominne, vilket ställde stora krav på programmeringseffektivitet.[5]
Grafiken bestod av bitmap-grafik med upp till åtta färger genom kombination av förgrunds- och bakgrundsfärger. Ljudet genererades via enkla tonoscillatorer med fasta frekvenser.[6]
Kontroller
[redigera | redigera wikitext]Handkontrollerna var digitala och kunde vridas, tryckas och lutas i åtta riktningar. Detta gjorde dem mer flexibla än många samtida kontroller men också ovanliga i ergonomi.[7]
Spel
[redigera | redigera wikitext]
Totalt släpptes 26 officiella spelkassetter för Channel F mellan 1976 och 1980. Spelen numrerades istället för att ges separata titlar i marknadsföringen.[8]
Officiellt släppta spel
[redigera | redigera wikitext]| Nr | Spel | År | Beskrivning |
|---|---|---|---|
| 1 | Tic-Tac-Toe / Shooting Gallery | 1976 | Brädspel och skjutspel |
| 2 | Desert Fox / Shooting Gallery | 1976 | Action och skytte |
| 3 | Video Blackjack | 1977 | Kortspel |
| 4 | Spitfire | 1977 | Flygstridsspel |
| 5 | Space War | 1977 | Rymdskjutare |
| 6 | Math Quiz I | 1977 | Pedagogiskt spel |
| 7 | Math Quiz II | 1977 | Pedagogiskt spel |
| 8 | Magic Numbers | 1978 | Talbaserat pusselspel |
| 9 | Drag Race | 1978 | Racing |
| 10 | Maze | 1978 | Labyrintspel |
| 11 | Backgammon | 1978 | Brädspel |
| 12 | Baseball | 1979 | Sportspel |
| 13 | Robot War | 1979 | Strategi/action |
| 14 | Sonar Search | 1979 | Undervattensspel |
| 15 | Memory Match | 1979 | Minnesspel |
| 16 | Dodge-It | 1979 | Action |
| 17 | Pinball Challenge | 1979 | Flipperspel |
| 18 | Hangman | 1980 | Ordspel |
| 19 | Checkers | 1980 | Brädspel |
| 20 | Video Whizball | 1980 | Sport/action |
| 21 | Bowling | 1980 | Sport |
| 22 | Slot Machine | 1980 | Simulationsspel |
| 23 | Galactic Space Wars | 1980 | Skjutspel |
| 24 | Pro Football | 1980 | Sport |
| 25 | Alien Invasion | 1980 | Skjutspel |
| 26 | Demo Cartridge | 1980 | Demonstrationsprogram |
Mottagande och eftermäle
[redigera | redigera wikitext]
Fairchild Channel F fick ett begränsat kommersiellt genomslag men har i efterhand fått stor historisk betydelse som den första ROM-baserade kassettkonsolen. Systemet lade grunden för senare framgångsrika konsoler som Atari 2600 och Intellivision.[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 Kent, Steven L. (2001). The Ultimate History of Video Games. Three Rivers Press. ISBN 978-0-7615-3643-7
- ↑ ”Interview with Jerry Lawson” (på engelska). Vintage Computing. https://www.vintagecomputing.com/index.php/archives/545. Läst 6 februari 2026.
- ↑ Tara Yarlagadda (12 mars 2024). ”Jerry Lawson and the invention of video game cartridges” (på engelska). howstuffworks. https://science.howstuffworks.com/innovation/big-thinkers/jerry-lawson.htm. Läst 6 februari 2026.
- ↑ ”The Fairchild Channel F” (på engelska). The Dot Eaters. https://thedoteaters.com/?bitstory=channel-f. Läst 6 februari 2026.
- ↑ Wolf, Mark J. P. (2012). Encyclopedia of Video Games. ABC-CLIO. ISBN 978-0-313-37936-9
- ↑ Montfort, Nick; Bogost, Ian (2009). Racing the Beam. MIT Press. ISBN 978-0-262-01257-7
- ↑ ”Fairchild Channel F platform overview” (på engelska). MobyGames. https://www.mobygames.com/platform/channel-f/. Läst 6 februari 2026.
- ↑ ”Fairchild Channel F database” (på engelska). ChannelF.se. http://channelf.se/. Läst 6 februari 2026.
| |||||||||||||||||||||||||||||||
